Nato är fortsatt en ”fundamental grundsten” för USA, säger nye försvarsministern James Mattis på sitt första besök i Europa. Men alla behöver vara med och betala, betonar Mattis på Natos försvarsministermöte i Bryssel.

Tillsammans med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg klev 66-årige James Mattis fram till journalisterna på plats i Nato-borgen i nordöstra Bryssel.

– Jag är här för att lyssna på mina kollegor och ha en öppen diskussion, sade Mattis och betonade att Nato fortsatt är en ”fundamental grundsten” för banden över Atlanten.

– Som president Trump har sagt: hans stöd till Nato är starkt.

Men samtidigt gäller det att alla ska vara med och betala, inskärper den nye försvarsministern. Nato har sedan länge en målsättning om att varje land ska ha en försvarsbudget motsvarande minst två procent av landets BNP, något som dock bara ett fåtal länder når upp till.

– Det är helt på sin plats och ett rimligt krav att alla som har god nytta av det bästa försvaret i världen, också bär sin rättmätiga andel av de nödvändiga utgifterna för att försvara friheten, sade Mattis.

Utökar i öst

På agendan i Bryssel står bland annat samtal om Natos nya bataljoner i Polen och Baltikum och kampen mot terrorism och cyberhot.
För många europeiska Nato-länder är ändå mötet med 66-årige Mattis det viktiga. Oron har varit stor över vad president Donald Trump och den övriga nya ledningen i USA egentligen tycker om försvarssamarbetet.

Generalsekreterare Stoltenberg tycker sig ändå ha fått gott om garantier för att USA inte planerar någon större kursändring.

– Budskapet från USA har varit detsamma i alla olika samtal som jag och andra har haft med ledarna. Det viktigaste för mig och Nato är att presidenten, försvarsministern och utrikesministern alla har uttalat sitt fortsatt starka stöd för Nato, sade Stoltenberg på sin presskonferens i går.

Betalar mer

Under valkampanjen gjorde Trump klart att det gäller för övriga Nato-länder att lägga mer på sina försvarsbudgetar. Och det är på gång, lovar Stoltenberg.

– Efter många år med kraftiga nedskärningar har vi nu vänt på utvecklingen. Försvarsutgifterna har ökat med 3,8 procent bland de europeiska medlemmarna och Kanada, sade generalsekreteraren, som även räknar med att länder med sämre ekonomi ska göra sitt.

– Det är en fråga om prioriteringar och när 28 medlemmar har enats om något så räknar jag med att alla följer det. Vi väntar oss inte att alla medlemmar ska uppfylla målet omedelbart, men vi väntar oss att alla ska sluta skära och i stället öka utgifterna, sade Stoltenberg i Bryssel

Utan Sverige

Sverige, som tillsammans med Finland kraftigt ökat sitt samarbete med Nato under det senaste året, finns inte med på ministernivå i Bryssel den här gången.

Norge, Danmark och Island är dock som vanligt på plats.

”Jag ser fram mot att möta min amerikanska kollega. Det är viktigt för Nato att de transatlantiska banden är starka och att vi fortsätter det täta samarbetet i försvarsfrågor”, säger Norges Ine Eriksen Søreide i ett uttalande på förhand.

Från dansk sida meddelar i sin tur Claus Hjort Fredriksen att det kommer att dröja innan Danmark uppfyller Natos krav på en försvarsbudget motsvarande 2 procent av BNP. För närvarande ligger Danmarks budget på motsvarande 1,17 procent, enligt nyhetsbyrån Ritzau.

– Vi delar uppfattningen att länderna ska öka sin andel. Och vi har ju vänt tillbakagången. Vi har haft en ökning på senare år. Men vi når det inte före 2022, säger Hjort Fredriksen på väg in till dagens möte i Bryssel.

(TT:s korrespondent i Bryssel)

EU och Nato
Både EU och Nato har för närvarande 28 medlemsländer – även om det snart kan vara 29 i Nato, då Montenegros inträdesprocedur snart är klar, och 27 i EU, då Storbritanniens utträde blir klart. Sex EU-länder står utanför Nato: Sverige, Finland, Österrike, Irland, Cypern och Malta. Sex Natoländer är i sin tur inte medlemmar i EU: USA, Kanada, Turkiet, Norge, Island och Albanien.