Kritiken är hård mot regeringens förslag på hur ny kärnkraft ska finansieras. Det är en glädjekalkyl, är för dåligt utrett och risken är stor att andra kraftslag trängs undan när kärnkraften subventioneras.
Många har synpunkter på det förslag på ny finansiering av kärnkraft som regeringen har skickat ut på remiss. Bland svaren finns både de som är positiva och de som är starkt kritiska – och i båda lägren efterfrågas en mer teknikneutral modell, där inte enbart kärnkraft subventioneras.
Många, även de som är positiva, varnar för att det finns en uppenbar risk att den statliga satsningen på kärnkraft kommer att tränga undan investeringar i andra kraftslag, bland annat vindkraft. De investeringarna behövs i närtid, eftersom det tar tid att bygga ny kärnkraft.
"Samtidigt som vi stöttar den föreslagna modellen är det viktigt att även andra fossilfria teknologier får möjlighet att bidra på lika villkor i framtiden", skriver Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke i en kommentar.
Säger nej
Den föreslagna modellen bygger på tre delar – förmånliga statliga lån, ett garanterat pris på 80 öre per kWh i 40 år och en risk- och vinstdelningsmekanism. Dessutom ska alla elkunder betala en skatt som en del av finansieringen.
Ett tungt inlägg kommer från Energimarknadsinspektionen (Ei) som säger nej till hela förslaget. Det är för dåligt utrett och går därför inte att bedöma vad det får för konsekvenser för elmarknaden eller för samhället.
Även Konjunkturinstitutet (KI) anser att det behövs mer grundlig analys, eftersom det "inte är klarlagt att en omfattande satsning på ny kärnkraft i närtid kan motiveras ur ett samhällsekonomiskt perspektiv".
Till utredarens försvar måste sägas att han inte hade i uppdrag att analysera om en satsning på kärnkraft är motiverad. Direktivet från regeringen var helt enkelt att ta fram en modell för hur ny kärnkraft ska finansieras.
Glädjekalkyl
I en debattartikel anser bland annat den marknadsliberala tankesmedjan Timbro att utredningens beräkningar riskerar att bli en glädjekalkyl.
Men en del remissinstanser är positiva. Dit hör kärnkraftsaktören Fortum, Svenskt Näringsliv och branschorganisationen Energiföretagen. De anser att staten behöver vara med och dela risken när elsystemet behöver byggas ut så kraftigt.
