Efter år av debatt och två statliga utredningar blir det till sist verklighet: Anonyma vittnen tillåts i svenska domstolar. Regeringen hoppas att det kan bryta tystnadskulturen runt gängen, tunga jurister varnar för noll eller motsatt effekt.
Den 27 november 2024 klubbades regeringens förslag om anonyma vittnen i riksdagen. Med lagen som nu trätt i kraft blir det möjligt för personer att under vissa omständigheter få vittna anonymt i utredningar och rättegångar.
Lagen kommer efter en utdragen politisk debatt, där Socialdemokraterna länge var emot men hösten 2024 plötsligt ändrade sig och ställde sig positivt till förslaget.
Frågan utreddes första gången 2021 på S-regeringens uppdrag. Utredaren Stefan Johansson ansåg då att nackdelarna ur rättssäkerhetssynpunkt övervägde fördelarna och att anonyma vittnen inte bör tillåtas.
Han menade bland annat att bevisvärdet är allt för begränsat för att inskränka den grundläggande principen om att båda parter får lika god insyn i materialet.
Används inte
I utredningen noterades även att i de länder där det fanns, som Danmark och Norge, användes det i princip aldrig.
– Det har inte gått att tillämpa i domstol. Den bevisning som läggs fram anonymt har inget värde, säger Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet.
Men den dåvarande oppositionen höll fast vid frågan. Efter valet enades regeringen och SD om att anonyma vittnen skulle införas. En ny utredning tillsattes och presenterade sina förslag hösten 2023.
Den fick hård kritik i flera instanser – bland annat varnade JO och Domstolsverket att systemet kan göra att färre vill vittna öppet.
Nej från Lagrådet
Regeringen gick ändå vidare till Lagrådet – som också de avrådde skarpt. Rådet skrev bland annat att mervärdet "framstår som mycket begränsat" och att det kan leda till att "domstolarna får sämre underlag för att döma".
Efter ett antal ändringar lade regeringen ändå fram förslaget i riksdagen. Justitieminister Gunnar Strömmer sade då att även om man inte vet om fördelarna överväger nackdelarna behöver man prova nya åtgärder.
Professorn i rättsvetenskap, Joakim Nergelius, är kritisk till det förhållningssättet.
– Ansvariga politiker borde värna lite mer om rättsstaten. Det är en nonchalant attityd att säga "låt oss pröva” när det handlar om grundläggande rättssäkerhetsvärden, säger han.
Han anser att regeringens agerande, likt Socialdemokraternas ändrade hållning, kan förklaras med att politiker vill visa handlingskraft inför väljare som kräver "hårda tag".
– Det är inte bara politikernas fel. Det finns en repressiv anda i en stor del av den allmänna opinionen som de tillfredsställer. Det är oroväckande och något vi borde prata mer om.
