Inrikes

Vapenindustrin vinnare oavsett utfall i Ukraina

Glenn Mattsing
loadingDen 19 januari beslutade riksdagen om det 18:e och hittills största militära stödpaketet till Ukraina, värt 13,5 miljarder kronor. Foto: Stefan Jerrevång/TT
Den 19 januari beslutade riksdagen om det 18:e och hittills största militära stödpaketet till Ukraina, värt 13,5 miljarder kronor. Foto: Stefan Jerrevång/TT

Allt fler tror på lyckade fredsförhandlingar i Ukraina. Demilitarisering skulle därmed vara möjlig, men många uttrycker samtidigt behov av upprustning och utveckling av en europeisk militär kapacitet när USA signalerar minskat intresse av att stödja Europa. 

Budgetramen för det svenska militära stödet till Ukraina uppgår till omkring 75 miljarder kronor, vilket motsvarar kostnaden för omkring 38 000 sjuksköterskor varje år (totalt 115 000 årslöner). Ett slut på kriget skulle därför påverka ekonomin positivt. Sverige har bidragit med 18 militära stödpaket till Ukraina sedan kriget inleddes för tre år sedan, ett 19:e paket aviserades kort efter det senaste. I riksdagen råder samstämmighet – inga motioner mottogs inför beslutet om det 18:e paketet trots att det som ett tillägg beslutades att också skänka pansarskott till Moldavien. Centern uttryckte i ett särskilt yttrande att stödet bör vara ännu större. Från det att förslaget lämnades in den 30 januari tog det bara till den 6 februari att klubba förslaget i kammaren då riksdagen beslutade att förkorta motionstiden.

En europeisk försvarsunion

Den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) anses av EU vara det viktigaste politiska ramverket genom vilket medlemsstaterna kan utveckla en europeisk strategisk säkerhets- och försvarskultur.

På grund av kriget i Ukraina och USA:s ändrade hållning har diskussionerna om en europeisk försvarsunion med grund i bestämmelser i Lissabonfördraget åter tagit fart.

I juni 2021 inledde EU en diskussion om framtiden för Europas säkerhet och försvar, vilket resulterade i inrättandet av den strategiska kompassen för säkerhet och försvar. I juli 2022 lade kommissionen fram ett förslag till förordning om inrättande av instrument för förstärkning av den europeiska försvarsindustrin genom gemensam upphandling (Edirpa). Europaparlamentet har givit sitt stöd till EU:s integration och samarbete på försvarsområdet och i årsrapporten 2023 framkommer att EU strävar efter gemensam upphandling av försvarsprodukter.

Källa: Europaparlamentet

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

Inrikes

Vapenindustrin vinnare oavsett utfall i Ukraina

Glenn Mattsing
loadingDen 19 januari beslutade riksdagen om det 18:e och hittills största militära stödpaketet till Ukraina, värt 13,5 miljarder kronor. Foto: Stefan Jerrevång/TT
Den 19 januari beslutade riksdagen om det 18:e och hittills största militära stödpaketet till Ukraina, värt 13,5 miljarder kronor. Foto: Stefan Jerrevång/TT

Allt fler tror på lyckade fredsförhandlingar i Ukraina. Demilitarisering skulle därmed vara möjlig, men många uttrycker samtidigt behov av upprustning och utveckling av en europeisk militär kapacitet när USA signalerar minskat intresse av att stödja Europa. 

Budgetramen för det svenska militära stödet till Ukraina uppgår till omkring 75 miljarder kronor, vilket motsvarar kostnaden för omkring 38 000 sjuksköterskor varje år (totalt 115 000 årslöner). Ett slut på kriget skulle därför påverka ekonomin positivt. Sverige har bidragit med 18 militära stödpaket till Ukraina sedan kriget inleddes för tre år sedan, ett 19:e paket aviserades kort efter det senaste. I riksdagen råder samstämmighet – inga motioner mottogs inför beslutet om det 18:e paketet trots att det som ett tillägg beslutades att också skänka pansarskott till Moldavien. Centern uttryckte i ett särskilt yttrande att stödet bör vara ännu större. Från det att förslaget lämnades in den 30 januari tog det bara till den 6 februari att klubba förslaget i kammaren då riksdagen beslutade att förkorta motionstiden.

En europeisk försvarsunion

Den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) anses av EU vara det viktigaste politiska ramverket genom vilket medlemsstaterna kan utveckla en europeisk strategisk säkerhets- och försvarskultur.

På grund av kriget i Ukraina och USA:s ändrade hållning har diskussionerna om en europeisk försvarsunion med grund i bestämmelser i Lissabonfördraget åter tagit fart.

I juni 2021 inledde EU en diskussion om framtiden för Europas säkerhet och försvar, vilket resulterade i inrättandet av den strategiska kompassen för säkerhet och försvar. I juli 2022 lade kommissionen fram ett förslag till förordning om inrättande av instrument för förstärkning av den europeiska försvarsindustrin genom gemensam upphandling (Edirpa). Europaparlamentet har givit sitt stöd till EU:s integration och samarbete på försvarsområdet och i årsrapporten 2023 framkommer att EU strävar efter gemensam upphandling av försvarsprodukter.

Källa: Europaparlamentet

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025