Motståndet blev för starkt för Sydkoreas president som tvingades backa från sitt beslut att införa undantagstillstånd. Nu kan riksrätt vänta för Yoon.

– Han fick sannolikt inte stöd från polisen och militären och insåg att han hade förlorat, säger den tidigare ambassadören Lars Vargö.

Lars Vargö, som var ambassadör i Sydkorea 2006–2011, beskriver den sydkoreanska inrikespolitiken som infekterad med en konservativ och en liberal falang som skyr varandra som pesten.

– När en ny president har valts i demokratiska val har det funnits en tendens att åklagarmyndigheterna har gått ganska hårt åt den tidigare regimens representanter, trots att Sydkorea är en genuin demokrati utan valfusk och liknande, säger Vargö.

Tydlig konfrontation

Polariseringen har ökat på sistone i takt med att den konservative presidenten Yoon Suk-Yeol har tagit flera steg högerut på den politiska skalan.

– Därmed har oppositionen gått ett eller flera steg åt vänster, och det har blivit en tydlig konfrontation i parlamentet som lett till att Yoon har haft svårt att få igenom sin statsbudget, säger Vargö.

Beslutet att införa undantagstillstånd kan mycket väl ha handlat om att presidenten ville utlysa nyval, i hopp om att öka chansen att få igenom statsbudgeten som stoppats i parlamentet, enligt Vargö.

Riskerar riksrätt

Den tidigare ambassadören förklarar Yoon Suk-Yeols besked att undantagstillståndet ska hävas med att trycket på presidenten till slut blev för starkt.

– Han sprang in i den demokratiska väggen och insåg att det inte fungerade. Jag tror också att det har kommit signaler från polisledningen och höga militärer att de inte tänker ställa till med någonting, säger Vargö.

Lars Vargö säger att det är troligt att presidenten kommer att ställas inför riksrätt till följd av sitt agerande under det senaste dygnet.

– Det räcker om en mindre del av parlamentet skriver under på att han ska ställas inför riksrätt, och det största oppositionspartiet har tillräckligt många platser för det.