loadingSyriska familjer som flytt striderna i Syrien korsar en flod som markerar gränsen mellan Syrien och norra Libanon. Bild från tisdagen den 11 mars 2025. Foto: Hussein Malla/AP/TT
Syriska familjer som flytt striderna i Syrien korsar en flod som markerar gränsen mellan Syrien och norra Libanon. Bild från tisdagen den 11 mars 2025. Foto: Hussein Malla/AP/TT
Utrikes

Efter inbördeskriget – nu flyr folk Syrien igen

Moa Persson/TT

Är Syrien på väg att falla tillbaka in i inbördeskrig – blott några månader efter Assadregimens fall? På bara några dagar dödades över 1 300 människor längs den syriska Medelhavskusten, främst alawiter och kristna. Många är nu skräckslagna och har flytt landet.

Efter att Bashar al-Assad störtades i december förra året var oron stor för att den folkgrupp den tidigare diktatorn tillhörde – alawiter – skulle utsättas för våldsamma förföljelser. Men fram till förra veckan har det gått förhållandevis fredligt till i Syrien.

– Det gick förvånansvärt bra i början, många trodde det skulle bli massaker på en gång. Men det har varit relativt lugnt, men väldigt spänt och många har förlorat jobbet, sade Aron Lund, Mellanösternanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, till TT tidigare i mars.

Syrien har dock beskrivits som en krutdurk som när som helst kan explodera. Något som nu har skett.

Familjer mördades

Efter 14 år av blodigt inbördeskrig mellan olika etniska, religiösa och politiska grupper under Assads hårda regim styrs nu Syrien av en tillfällig regering, ledd av islamistledaren Ahmed al-Sharaa. För en vecka sedan eskalerade situationen, när säkerhetsstyrkor i kuststaden Jableh dödades i ett bakhåll av vad som påstås vara anhängare till al-Assad.

Attacken fick säkerhetsstyrkorna att sparka bakut. Under bara några dagar dödades omkring 1 300 personer, främst alawiter och kristna, enligt brittiskbaserade Syriska människorättsobservatoriet (SOHR). Siffran har inte kunnat bekräftas av andra organisationer.

Hela familjer ska ha dödats och morden ”verkar ha utförts på religiös grund”, enligt Thameen al-Kheetan, talesperson för FN:s kontor för mänskliga rättigheter.

Utländska aktörer?

Omvärldens blickar vänds nu mot Ahmed al-Sharaa, vars övergångsregering vill försöka etablera kontroll och få ett internationellt erkännande. Samtidigt har han anhängare som hellre vill se hämnd för alla år av krig och för de illdåd som begicks under Assads styre.

al-Sharaa har visserligen kontroll över en del av de styrkor som hjälpte honom till makten, men vissa väpnade grupper står utanför hans kontroll. I dessa miliser ingår också utländska krigare med en radikal islamistisk agenda, enligt BBC.

Själv har al-Sharaa skyllt våldet på rester av tidigare regimstyrkor och utländska parter som försöker dra in landet i ett nytt inbördeskrig.

Den tillfälliga regeringen i landet uppgav under söndagen att en kommitté bildats, med uppgift att utreda våldet i kustprovinserna och straffa de ansvariga. Men frågetecken återstår, och många ur landets minoritetsgrupper är nu livrädda och har flytt landet över till Libanon.

Syriens befolkning

Majoriteten av syrierna är araber och de flesta är sunnimuslimer.

Men landet bebos även av en mängd andra etniska grupper, däribland greker, armenier, assyrier/syrianer, kurder och turkar. Religiösa grupper innefattar bland annat sunniter, kristna, druser, shiiter, yazidier, judar och alawiter.

Alawiterna är en arabisk minoritet som tillämpar en egen version av shiaislam. Den störtade diktatorn Bashar al-Assad tillhörde alawiterna och placerade ofta sina trosfränder på viktiga poster i statsapparaten.

Före krigsutbrottet 2011 utgjorde alawiterna omkring 10–12 procent av befolkningen.

Källa: Utrikespolitiska institutet

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingSyriska familjer som flytt striderna i Syrien korsar en flod som markerar gränsen mellan Syrien och norra Libanon. Bild från tisdagen den 11 mars 2025. Foto: Hussein Malla/AP/TT
Syriska familjer som flytt striderna i Syrien korsar en flod som markerar gränsen mellan Syrien och norra Libanon. Bild från tisdagen den 11 mars 2025. Foto: Hussein Malla/AP/TT
Utrikes

Efter inbördeskriget – nu flyr folk Syrien igen

Moa Persson/TT

Är Syrien på väg att falla tillbaka in i inbördeskrig – blott några månader efter Assadregimens fall? På bara några dagar dödades över 1 300 människor längs den syriska Medelhavskusten, främst alawiter och kristna. Många är nu skräckslagna och har flytt landet.

Efter att Bashar al-Assad störtades i december förra året var oron stor för att den folkgrupp den tidigare diktatorn tillhörde – alawiter – skulle utsättas för våldsamma förföljelser. Men fram till förra veckan har det gått förhållandevis fredligt till i Syrien.

– Det gick förvånansvärt bra i början, många trodde det skulle bli massaker på en gång. Men det har varit relativt lugnt, men väldigt spänt och många har förlorat jobbet, sade Aron Lund, Mellanösternanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut, till TT tidigare i mars.

Syrien har dock beskrivits som en krutdurk som när som helst kan explodera. Något som nu har skett.

Familjer mördades

Efter 14 år av blodigt inbördeskrig mellan olika etniska, religiösa och politiska grupper under Assads hårda regim styrs nu Syrien av en tillfällig regering, ledd av islamistledaren Ahmed al-Sharaa. För en vecka sedan eskalerade situationen, när säkerhetsstyrkor i kuststaden Jableh dödades i ett bakhåll av vad som påstås vara anhängare till al-Assad.

Attacken fick säkerhetsstyrkorna att sparka bakut. Under bara några dagar dödades omkring 1 300 personer, främst alawiter och kristna, enligt brittiskbaserade Syriska människorättsobservatoriet (SOHR). Siffran har inte kunnat bekräftas av andra organisationer.

Hela familjer ska ha dödats och morden ”verkar ha utförts på religiös grund”, enligt Thameen al-Kheetan, talesperson för FN:s kontor för mänskliga rättigheter.

Utländska aktörer?

Omvärldens blickar vänds nu mot Ahmed al-Sharaa, vars övergångsregering vill försöka etablera kontroll och få ett internationellt erkännande. Samtidigt har han anhängare som hellre vill se hämnd för alla år av krig och för de illdåd som begicks under Assads styre.

al-Sharaa har visserligen kontroll över en del av de styrkor som hjälpte honom till makten, men vissa väpnade grupper står utanför hans kontroll. I dessa miliser ingår också utländska krigare med en radikal islamistisk agenda, enligt BBC.

Själv har al-Sharaa skyllt våldet på rester av tidigare regimstyrkor och utländska parter som försöker dra in landet i ett nytt inbördeskrig.

Den tillfälliga regeringen i landet uppgav under söndagen att en kommitté bildats, med uppgift att utreda våldet i kustprovinserna och straffa de ansvariga. Men frågetecken återstår, och många ur landets minoritetsgrupper är nu livrädda och har flytt landet över till Libanon.

Syriens befolkning

Majoriteten av syrierna är araber och de flesta är sunnimuslimer.

Men landet bebos även av en mängd andra etniska grupper, däribland greker, armenier, assyrier/syrianer, kurder och turkar. Religiösa grupper innefattar bland annat sunniter, kristna, druser, shiiter, yazidier, judar och alawiter.

Alawiterna är en arabisk minoritet som tillämpar en egen version av shiaislam. Den störtade diktatorn Bashar al-Assad tillhörde alawiterna och placerade ofta sina trosfränder på viktiga poster i statsapparaten.

Före krigsutbrottet 2011 utgjorde alawiterna omkring 10–12 procent av befolkningen.

Källa: Utrikespolitiska institutet

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025