Det kan knappast ha kommit som en överraskning för någon normalinformerad mediekonsument att den krisande batteritillverkaren Northvolt nu går i konkurs. Hur det var för de mer initierade är svårt att veta. Men om man följt turerna de senaste månaderna med en lagom kritisk distans och utan specialkunskap har väl alla andra utgångar än detta verkat osannolika.
Ändå var Kristin Magnusson Bernard, vd för Första AP-fonden ute och talade om att det gick ”snabbt i rätt riktning” så sent som den 21 februari. Kanske visste hon något vi andra inte visste. Kanske handlade det mer om att hon behövde upprätthålla något slags positiv spinn på de miljarder som pensionsfonderna nu ser ut att förlora. I den här typen av situationer handlar så klart mycket om optik. Om det finns en chans att rädda ett företag så måste man måla upp en positiv bild. Men inga positiva bilder i världen räcker om de materiella förutsättningarna saknas.
Mycket har redan sagts och skrivits om Northvolt, och mycket mer kommer att sägas och skrivas. Det finns så många vinklar den här affären kan analyseras utifrån, och många lärdomar att dra. Exakt vad efterspelet blir går inte heller att veta i dag. Man kan dock nästan redan tänka sig att någon skissar på dramaserien om uppgången och fallet.
