Det tidigare uttalade målet om att Telias exit från Eurasien skulle vara klar 2016 har redan missats.
– Det får ta den tid det tar, säger Teliachefen Johan Dennelind under ett besök på Världsekonomiskt forum i Davos.
Sedan beslutet om att Telia skulle lämna Eurasien kom hösten 2015 började det snart föras fram en tidsplan av Telias ledning. Reträtten från affärsområdet, präglat av de uppmärksammade mutaffärerna i Uzbekistan, skulle vara klart 2016.
Målet har därefter löpande bekräftats fram till i höstas, då det blivit mer tyst kring frågan.
Och i veckan stod det klart att det som presenterats som en i princip klar affär av Telia, försäljningen av Tcell i Tadzjikistan, tvärnitat. Myndigheter godkänner inte affären och Telia har fått ett stort skattekrav på sig.
– Det är ett absurt skattekrav som har kommit, som det inte finns någon grund för. Vi kommer inte låta oss pressas av någon tidsagenda här, utan rätt ska vara rätt.
Han vill inte avslöja om han träffar några företrädare för Tadzjikistan i Davos. Men det finns en delegation på plats.
– Jag går inte in på vilka möten jag har på tu man hand här. Men det är ett bra ställe att träffa viktiga personer på, onekligen, säger Dennelind.
Reträtten från Eurasien har i och med detta hittills begränsat sig till försäljningen av tillgångarna i Nepal.
– Det är en komplex process att brotta sig ur vissa marknader och se till att det sker på ett sätt som inte ökar vår risk eller att vi hamnar i en finansiellt konstig situation. Vi har sagt att det får ta den tid det tar, säger Dennelind.
Det nya målet är att reträtten ska bli klar ”över tid”, enligt Teliachefen.
– Vår ambition är att reducera vår närvaro i Eurasien över tid. Vi kommer inte att låta oss tvingas att sälja. Vi är där vi är och kör vår verksamhet, precis som förut.
Det är andra året i rad som Dennelind är på Davosmötet. Han tycker mötena han deltagit i hittills har genomsyrasts av nervositet inför Donald Trumps tillträde som USA:s president på fredag.
– Det flödar in i diskussionen i nästan alla möten jag varit på. Om det då ska kallas osäkerhet eller nervositet vet jag inte. Men det finns där.
Han ser inga direkta effekter på Telias verksamhet vare sig av Trump i Vita huset eller britternas EU-utträde.
– Men det kan ju få effekter som vi inte ser i dag, tillägger han.
Någon förlikning med USA om jätteböterna för mutaffärerna i Uzbekistan hann Telia inte få på plats före maktskiftet i Vita huset.
– Vi har ju fått ett förslag, som vi har noterat i böckerna. Men vi har också sagt att vi jobbar vidare med amerikanska, holländska och svenska myndigheter för att nå en lösning som är balanserad.
TT: Är bötesbeloppet de föreslagit orimligt?
– Jag kommenterar inte på belopp, utan jag kommenterar på den process vi har. Och den är konstruktiv och den pågår.
Telia har redan reserverat 12,5 miljarder kronor för att täcka de juridiska kostnaderna för mutaffärerna.
– Sedan får vi se vad processen ger. Men det är klart att vi arbetar för högtryck för att få till en så bra lösning som möjligt för våra ägare.
TT: Hur länge kan det där hålla på?
– Där är jag glad att jag inte har satt någon tidsgräns också, för det hade man säkert fått äta upp flera gånger.
(TT)
| Bara Nepal-reträtten avklarad |
| Telia meddelade i höstas att man säljer sina 60 procent i den tadzjikiska operatören Tcell till Aga Khan Fund for Economic Development, som sedan tidigare äger resterande 40 procent. Men affären har inte godkänts av myndigheter och nu har det dykt ett stort skattekrav som Telia avfärdar som orimligt. Därmed är bara verksamheten i Nepal såld av det omstridda affärsområdet Eurasien. Utöver Tcell-andelen sitter Telia kvar på verksamhet i Azerbajdzjan, Moldavien, Georgien, Kazakstan (alla via dotterbolaget Fintur) och Uzbekistan. |
