loadingHär överlämnar utredaren Göran Örlander ett delbetänkande till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) den 19 december. Foto: Amanda Siwertzon/Regeringskansliet
Här överlämnar utredaren Göran Örlander ett delbetänkande till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) den 19 december. Foto: Amanda Siwertzon/Regeringskansliet
Inrikes

Strid om äganderätten i uppmärksammat fall om skogen

Elina Helleberg

Kristofer Stigen får inte avverka delar av sin skog och nekades ersättning i domstol. Han stämde staten och förlorade och måste betala statens rättegångskostnader. Han har nu överklagat domen. Men det är inte riskfritt. 

En dom i mark- och miljödomstolen i Vänersborg från oktober har riktat uppmärksamhet på äganderätten. Skogsbrukaren Kristofer Stigen, 41, i Bollebygd i Västra Götaland, får inte ersättning från staten efter att ha nekats att avverka sin skog på grund av att sex skogshöns (tjädrar) finns i området. Han stämde staten och förlorade och ska nu betala 235 000 kronor för statens rättegångskostnader.

I Sverige finns 300 000 familje­ägda skogsbruk och i en del fall får skogsbrukare inte avverka sin skog på grund av att vissa djur har börjat vistas i området. Kristofer Stigens fall har satt fingret på äganderätten, som innebär en långtgående förfoganderätt över skogen i detta fall.

Den svenska skogens historia

Enskild äganderätt av skog blev vanlig i början av 1800-talet. Innan dess var skogen gemensam egendom för en by eller socken. Staten såg positivt på avverkning och odling eftersom skatteintäkterna ökade och fler jordbruksfastigheter, så kallade hemman, skapades.

Skogsvårdslagen kom 1979 och tillägget om avverkningstvång 1981. Naturvårdslagen skärptes 1990. Under 1990-talet och framåt har skogens miljöfrågor internationaliserats, vilket inneburit certifiering av skogsprodukter och miljörevisioner.

Under de senaste trettio åren har krav på naturvård medfört att skogsägares handlingsfrihet har reducerats. Allmänhetens miljöintresse har också ökat, vilket har lett till debatt om den svenska skogen.

Grundlagskommittén, som leds av Henrik Jerm­sten, justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen, tillsattes i juni 2023 och har representanter från alla riksdagspartier. Kommittén ska lämna förslag till grundlagsändringar senast den 7 januari. För att en ändring ska gå igenom måste två tredjedelar rösta för.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingHär överlämnar utredaren Göran Örlander ett delbetänkande till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) den 19 december. Foto: Amanda Siwertzon/Regeringskansliet
Här överlämnar utredaren Göran Örlander ett delbetänkande till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) den 19 december. Foto: Amanda Siwertzon/Regeringskansliet
Inrikes

Strid om äganderätten i uppmärksammat fall om skogen

Elina Helleberg

Kristofer Stigen får inte avverka delar av sin skog och nekades ersättning i domstol. Han stämde staten och förlorade och måste betala statens rättegångskostnader. Han har nu överklagat domen. Men det är inte riskfritt. 

En dom i mark- och miljödomstolen i Vänersborg från oktober har riktat uppmärksamhet på äganderätten. Skogsbrukaren Kristofer Stigen, 41, i Bollebygd i Västra Götaland, får inte ersättning från staten efter att ha nekats att avverka sin skog på grund av att sex skogshöns (tjädrar) finns i området. Han stämde staten och förlorade och ska nu betala 235 000 kronor för statens rättegångskostnader.

I Sverige finns 300 000 familje­ägda skogsbruk och i en del fall får skogsbrukare inte avverka sin skog på grund av att vissa djur har börjat vistas i området. Kristofer Stigens fall har satt fingret på äganderätten, som innebär en långtgående förfoganderätt över skogen i detta fall.

Den svenska skogens historia

Enskild äganderätt av skog blev vanlig i början av 1800-talet. Innan dess var skogen gemensam egendom för en by eller socken. Staten såg positivt på avverkning och odling eftersom skatteintäkterna ökade och fler jordbruksfastigheter, så kallade hemman, skapades.

Skogsvårdslagen kom 1979 och tillägget om avverkningstvång 1981. Naturvårdslagen skärptes 1990. Under 1990-talet och framåt har skogens miljöfrågor internationaliserats, vilket inneburit certifiering av skogsprodukter och miljörevisioner.

Under de senaste trettio åren har krav på naturvård medfört att skogsägares handlingsfrihet har reducerats. Allmänhetens miljöintresse har också ökat, vilket har lett till debatt om den svenska skogen.

Grundlagskommittén, som leds av Henrik Jerm­sten, justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen, tillsattes i juni 2023 och har representanter från alla riksdagspartier. Kommittén ska lämna förslag till grundlagsändringar senast den 7 januari. För att en ändring ska gå igenom måste två tredjedelar rösta för.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025