loadingDet är i gryning och skymning som vägtrafikanter ska vara extra observanta på vilt. Arkivbild. Foto: Stina Stjernkvist/TT
Det är i gryning och skymning som vägtrafikanter ska vara extra observanta på vilt. Arkivbild. Foto: Stina Stjernkvist/TT
Inrikes

Stress faktor bakom ökning av viltolyckor

Kristina Erkenborn/TT

Fler trafikanter på vägarna, ökade hastigheter och mer eller mindre "självkörande" bilar är enligt experterna några av förklaringarna till det ökande antalet viltolyckor.

Oktober och november är de månader då det sker flest olyckor med rådjur, älg och vildsvin. Försäkringsbolaget If räknar med 16 000 incidenter, motsvarande över 250 per dag, de kommande månaderna.

– Viltolyckorna ökar varje år och det finns ingen klar evidens vad det beror på, men en generell uppfattning är att det hänger ihop med att antalet bilar har ökat, säger Erica Broström, ansvarig för jakt- och viltfrågor i polisregion Bergslagen.

Hastigheten är en betydande faktor för att upptäcka vilt vid sidan av vägen.

– Upplevelsen är att folk har mer bråttom och är man stressad, kör lite för fort och har koll på sin telefon i stället för bilkörningen, då hinner man inte det.

Ökade hastigheter

Rådjuren står för överlägset flest viltolyckor i trafiken. Risken att stöta på rådjur, älg och kronhjort är störst vid skymning och gryning – med andra ord när trötta och stressade trafikanter vanligtvis är på väg till och från jobbet. Vildsvin och grävlingar är däremot mer aktiva på natten.

Att det är mängden fordon, ökade hastigheter i kombination med stora viltstammar som står bakom de många viltolyckorna bekräftas av Kenneth Kronberg, ansvarig för Nationella viltolycksrådet i region Stockholm/Gotland.

– Vi har slutat köra bil och åker med. Vi förlitar oss på fyrhjulsdriften, abs-bromsar och antisladdsystem. Lägg därtill en telefon som det måste tittas i hela tiden.

– Bilarna har dessutom blivit tyngre, det är fler kilon som ska stanna på samma sträcka, men eftersom vi kör fortare så har vi inte en chans, säger han.

Sämre viltkunskap

Han noterar också en betydligt försämrad viltkunskap, där SVT:s långsam-tv-program "Älgvandringen" för många utgör enda referens till vad som rör sig i skogen.

– Vägen går genom skogen, det är inte skogen och träden som står vid sidan av vägen. Bilister behöver bli bättre på att placera blicken vid sidan av vägen och tänka vilt, säger Kenneth Kronberg.

Viltstängsel är ett effektivt sätt att hålla djur borta från vägarna. Enligt Erica Broström halveras olycksrisken.

– Men det är också barriärer som begränsar rörligheten. Dessutom är det en dyr lösning, säger hon och får medhåll av Kenneth Kronberg:

– Vi kommer inte att kunna bygga viltstängsel över hela landet, det är många hundra mil som skulle behövas.

I stället står hoppet till den tekniska utvecklingen.

– Med hjälp av termiska sikten skulle bilarna själv kunna läsa av och identifiera olika djurarter vid sidan av vägen och varna eller bromsa på något sätt, säger Kenneth Kronberg.

Fakta: Så har antalet viltolyckor ökat
Viltslag 2021–2023 2015–2017 Ökning i %
Rådjur 140 165 112 684 24 %
Vildsvin 16 223 13 709 18 %
Älg 15 739 16 747 -6 %
Dovhjort 14 768 9 066 63 %
Kronhjort 1 250 973 28 %
Källa: If

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingDet är i gryning och skymning som vägtrafikanter ska vara extra observanta på vilt. Arkivbild. Foto: Stina Stjernkvist/TT
Det är i gryning och skymning som vägtrafikanter ska vara extra observanta på vilt. Arkivbild. Foto: Stina Stjernkvist/TT
Inrikes

Stress faktor bakom ökning av viltolyckor

Kristina Erkenborn/TT

Fler trafikanter på vägarna, ökade hastigheter och mer eller mindre "självkörande" bilar är enligt experterna några av förklaringarna till det ökande antalet viltolyckor.

Oktober och november är de månader då det sker flest olyckor med rådjur, älg och vildsvin. Försäkringsbolaget If räknar med 16 000 incidenter, motsvarande över 250 per dag, de kommande månaderna.

– Viltolyckorna ökar varje år och det finns ingen klar evidens vad det beror på, men en generell uppfattning är att det hänger ihop med att antalet bilar har ökat, säger Erica Broström, ansvarig för jakt- och viltfrågor i polisregion Bergslagen.

Hastigheten är en betydande faktor för att upptäcka vilt vid sidan av vägen.

– Upplevelsen är att folk har mer bråttom och är man stressad, kör lite för fort och har koll på sin telefon i stället för bilkörningen, då hinner man inte det.

Ökade hastigheter

Rådjuren står för överlägset flest viltolyckor i trafiken. Risken att stöta på rådjur, älg och kronhjort är störst vid skymning och gryning – med andra ord när trötta och stressade trafikanter vanligtvis är på väg till och från jobbet. Vildsvin och grävlingar är däremot mer aktiva på natten.

Att det är mängden fordon, ökade hastigheter i kombination med stora viltstammar som står bakom de många viltolyckorna bekräftas av Kenneth Kronberg, ansvarig för Nationella viltolycksrådet i region Stockholm/Gotland.

– Vi har slutat köra bil och åker med. Vi förlitar oss på fyrhjulsdriften, abs-bromsar och antisladdsystem. Lägg därtill en telefon som det måste tittas i hela tiden.

– Bilarna har dessutom blivit tyngre, det är fler kilon som ska stanna på samma sträcka, men eftersom vi kör fortare så har vi inte en chans, säger han.

Sämre viltkunskap

Han noterar också en betydligt försämrad viltkunskap, där SVT:s långsam-tv-program "Älgvandringen" för många utgör enda referens till vad som rör sig i skogen.

– Vägen går genom skogen, det är inte skogen och träden som står vid sidan av vägen. Bilister behöver bli bättre på att placera blicken vid sidan av vägen och tänka vilt, säger Kenneth Kronberg.

Viltstängsel är ett effektivt sätt att hålla djur borta från vägarna. Enligt Erica Broström halveras olycksrisken.

– Men det är också barriärer som begränsar rörligheten. Dessutom är det en dyr lösning, säger hon och får medhåll av Kenneth Kronberg:

– Vi kommer inte att kunna bygga viltstängsel över hela landet, det är många hundra mil som skulle behövas.

I stället står hoppet till den tekniska utvecklingen.

– Med hjälp av termiska sikten skulle bilarna själv kunna läsa av och identifiera olika djurarter vid sidan av vägen och varna eller bromsa på något sätt, säger Kenneth Kronberg.

Fakta: Så har antalet viltolyckor ökat
Viltslag 2021–2023 2015–2017 Ökning i %
Rådjur 140 165 112 684 24 %
Vildsvin 16 223 13 709 18 %
Älg 15 739 16 747 -6 %
Dovhjort 14 768 9 066 63 %
Kronhjort 1 250 973 28 %
Källa: If

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024