loadingVården skriker efter arbetskraft, men vårdprogrammet växer inte som det ska. Arkivbild. Foto: Janerik Henriksson/TT
Vården skriker efter arbetskraft, men vårdprogrammet växer inte som det ska. Arkivbild. Foto: Janerik Henriksson/TT
Inrikes

Skolverket: För många elever vill bli säljare

Anna Lena Wallström/TT

Fler elever lockas till gymnasieskolans yrkesprogram – men för många vill bli säljare och för få siktar mot jobb inom vården, enligt Skolverket.

Generellt är tonåringar mycket mer benägna att välja ett högskoleförberedande program än ett yrkesprogram. Detta läsår är inget undantag.

Ändå syns en liten förändring i Skolverkets statistik: För andra året i rad har förstaårseleverna på yrkesprogrammen blivit något fler.

Totalt sett, med alla tre årskullar, växer yrkesprogrammen med 3 procent medan de högskoleförberedande ökar med knappt en halv procent.

Hotell hellre än vård

Men trots att yrkesprogrammen växer skulle elevfördelningen på utbildningarna behöva balanseras om utifrån arbetsmarknadens behov. Skolverket ger några exempel:

Bygg och anläggning behöver växa, men i stället har programmet 10 procent färre förstaårselever jämfört med föregående år. Vård och omsorg behöver också växa, men har en knappt märkbar ökning nybörjarelever.

Programmet Försäljning och service skulle behöva krympa, men växer med 12 procent och hotell och turism borde ligga kvar på nuvarande nivå men växer men hela 17 procent.

– Det är ju positivt att fler elever får upp ögonen för yrkesprogrammen, men inflödet går inte riktigt i rätt riktning, säger Anders Håkansson, enhetschef på Skolverket.

Annan planering

Från och med i år måste kommunerna planera utbudet av program mer utifrån arbetsmarknadens behov, enligt en ny bestämmelse i skollagen.

Med andra ord: gymnasieskolan ska utbilda fler till vården och industrin och färre till frisör eller samhällsvetare. Allt vänds inte upp och ned på en gång, är kanske bäst att tillägga.

– Detta kommer pågå under väldigt lång tid och i ganska långsam takt. Det är ju ett samspel mellan vad eleverna väljer och hur många platser som görs tillgängliga på de olika utbildningarna, säger Anders Håkansson.

Det största orosmolnet är inte den aktuella fördelningen mellan olika program. Anders Håkansson nämner som exempel att vård- och omsorgsprogrammet visserligen har svårt att locka 16-åringar, men är desto mer eftersökt på komvux.

Det han ser som mest oroande är i stället att antalet elever som inte blev behöriga till ett nationellt program har ökat. Detta läsår studerar drygt 37 000 elever på ett introduktionsprogram, en ökning med 2 procent sedan förra läsåret. Det är första gången på åtta år det sker en ökning.

Gymnasieprogrammen i siffror

Gymnasieskolan har totalt 372 000 elever detta läsår.

Av dessa går 335 000 på ett nationellt program: 67 procent ett högskoleförberedande program och 33 procent ett yrkesprogram.

De största nationella programmen är högskoleförberedande. Allra störst är samhällsvetenskap, men närmare 66 000 elever detta läsår. Tvåan ekonomiprogrammet har närmare 63 000 elever.

Det största yrkesprogrammet är el och energi med nästan 17 000 elever, följt av bygg och anläggning med drygt 13 000.

Utöver elever på nationella program finns drygt 37 000 elever på ett introduktionsprogram. Dit hänvisas elever som inte klarade behörighetskraven till ett nationellt program.

Källa: Skolverket

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingVården skriker efter arbetskraft, men vårdprogrammet växer inte som det ska. Arkivbild. Foto: Janerik Henriksson/TT
Vården skriker efter arbetskraft, men vårdprogrammet växer inte som det ska. Arkivbild. Foto: Janerik Henriksson/TT
Inrikes

Skolverket: För många elever vill bli säljare

Anna Lena Wallström/TT

Fler elever lockas till gymnasieskolans yrkesprogram – men för många vill bli säljare och för få siktar mot jobb inom vården, enligt Skolverket.

Generellt är tonåringar mycket mer benägna att välja ett högskoleförberedande program än ett yrkesprogram. Detta läsår är inget undantag.

Ändå syns en liten förändring i Skolverkets statistik: För andra året i rad har förstaårseleverna på yrkesprogrammen blivit något fler.

Totalt sett, med alla tre årskullar, växer yrkesprogrammen med 3 procent medan de högskoleförberedande ökar med knappt en halv procent.

Hotell hellre än vård

Men trots att yrkesprogrammen växer skulle elevfördelningen på utbildningarna behöva balanseras om utifrån arbetsmarknadens behov. Skolverket ger några exempel:

Bygg och anläggning behöver växa, men i stället har programmet 10 procent färre förstaårselever jämfört med föregående år. Vård och omsorg behöver också växa, men har en knappt märkbar ökning nybörjarelever.

Programmet Försäljning och service skulle behöva krympa, men växer med 12 procent och hotell och turism borde ligga kvar på nuvarande nivå men växer men hela 17 procent.

– Det är ju positivt att fler elever får upp ögonen för yrkesprogrammen, men inflödet går inte riktigt i rätt riktning, säger Anders Håkansson, enhetschef på Skolverket.

Annan planering

Från och med i år måste kommunerna planera utbudet av program mer utifrån arbetsmarknadens behov, enligt en ny bestämmelse i skollagen.

Med andra ord: gymnasieskolan ska utbilda fler till vården och industrin och färre till frisör eller samhällsvetare. Allt vänds inte upp och ned på en gång, är kanske bäst att tillägga.

– Detta kommer pågå under väldigt lång tid och i ganska långsam takt. Det är ju ett samspel mellan vad eleverna väljer och hur många platser som görs tillgängliga på de olika utbildningarna, säger Anders Håkansson.

Det största orosmolnet är inte den aktuella fördelningen mellan olika program. Anders Håkansson nämner som exempel att vård- och omsorgsprogrammet visserligen har svårt att locka 16-åringar, men är desto mer eftersökt på komvux.

Det han ser som mest oroande är i stället att antalet elever som inte blev behöriga till ett nationellt program har ökat. Detta läsår studerar drygt 37 000 elever på ett introduktionsprogram, en ökning med 2 procent sedan förra läsåret. Det är första gången på åtta år det sker en ökning.

Gymnasieprogrammen i siffror

Gymnasieskolan har totalt 372 000 elever detta läsår.

Av dessa går 335 000 på ett nationellt program: 67 procent ett högskoleförberedande program och 33 procent ett yrkesprogram.

De största nationella programmen är högskoleförberedande. Allra störst är samhällsvetenskap, men närmare 66 000 elever detta läsår. Tvåan ekonomiprogrammet har närmare 63 000 elever.

Det största yrkesprogrammet är el och energi med nästan 17 000 elever, följt av bygg och anläggning med drygt 13 000.

Utöver elever på nationella program finns drygt 37 000 elever på ett introduktionsprogram. Dit hänvisas elever som inte klarade behörighetskraven till ett nationellt program.

Källa: Skolverket

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025