loadingKommuner ska kunna bestämma mer över hur många nyanlända som de vill ta emot. Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery/TT
Kommuner ska kunna bestämma mer över hur många nyanlända som de vill ta emot. Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes

Skärpta regler om nyanländas boende föreslås

Anja Haglund och Maria Davidsson/TT

Kommuner ska kunna bestämma mer om hur många nyanlända de vill ta emot. En ny modell med "etableringsboende" i max tre år ska också skapas.

Det är två av förslagen i en utredning som lämnas till arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L) på onsdagen.

– Utredningen är i linje med regeringens politik, säger Mats Persson, som särskilt lyfter fram att kommuner får större inflytande med de nya förslagen.

I dag är alla kommuner skyldiga att ta emot anvisade nyanlända, det vill säga asylsökande som fått uppehållstillstånd. Så har det varit sedan 2016 då en ny lag infördes i spåren av flyktingkrisen. Då räckte frivilliga överenskommelser inte till.

Men när det nu är mycket färre flyktingar som kommer vill regeringen se över systemet.

Önska antal

Utredaren föreslår att kommunerna ska få större inflytande över hur många nyanlända de ska ta emot, genom att de ges möjlighet att ange ett önskat kommuntal. I dag finns det kommuner som vill ta emot fler än de blir anvisade, samtidigt som andra kommuner har svårt att klara av sitt mottagande, ibland till följd av att de tagit emot många tidigare.

I den nya modellen blir det möjligt för kommuner att önska sig noll nyanlända.

– De kan ytterst inte säga nej, men de kan önska noll i sitt kommuntal och om det då också finns kommuner som kan ta emot fler, så kan konsekvensen bli att man får noll, säger utredaren Mathias Wahlsten.

Men om ekvationen inte går ihop måste kommunen ta emot det antal som Migrationsverket anvisar.

Ökade krav

Kraven på nyanlända ska också öka. Utredaren har haft i uppdrag att föreslå en ny modell, som kallas för "etableringsboende", där de nyanlända ska ha rätt att bo i max tre år. Tanken är att nyanlända för att få en sådan bostad aktivt måste bidra till att etablera sig i samhället och arbetslivet.

Att inte aktivt bidra till sin etablering kan också vara ett skäl för att bli av med bostaden.

Det ska därtill kunna vägas in fler faktorer när det bestäms hur nyanlända ska fördelas. I dag tittar man på hur det ser ut på arbetsmarknaden och hur många flyktingar och asylsökande kommunen totalt tagit emot. Utredaren föreslår att man även ska ta hänsyn till bostadssituationen och om det finns problem med utanförskapsområden.

Systemet med bosättning omfattar inte alla nyanlända. Många asylsökande som har fått uppehållstillstånd ordnar själva sin bostad, runt 40 procent under 2022, enligt direktiven till utredningen.

Förslagen ska nu ut på remiss, men målsättningen är att ny lagstiftning ska vara på plats sommaren 2026.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingKommuner ska kunna bestämma mer över hur många nyanlända som de vill ta emot. Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery/TT
Kommuner ska kunna bestämma mer över hur många nyanlända som de vill ta emot. Arkivbild. Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes

Skärpta regler om nyanländas boende föreslås

Anja Haglund och Maria Davidsson/TT

Kommuner ska kunna bestämma mer om hur många nyanlända de vill ta emot. En ny modell med "etableringsboende" i max tre år ska också skapas.

Det är två av förslagen i en utredning som lämnas till arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson (L) på onsdagen.

– Utredningen är i linje med regeringens politik, säger Mats Persson, som särskilt lyfter fram att kommuner får större inflytande med de nya förslagen.

I dag är alla kommuner skyldiga att ta emot anvisade nyanlända, det vill säga asylsökande som fått uppehållstillstånd. Så har det varit sedan 2016 då en ny lag infördes i spåren av flyktingkrisen. Då räckte frivilliga överenskommelser inte till.

Men när det nu är mycket färre flyktingar som kommer vill regeringen se över systemet.

Önska antal

Utredaren föreslår att kommunerna ska få större inflytande över hur många nyanlända de ska ta emot, genom att de ges möjlighet att ange ett önskat kommuntal. I dag finns det kommuner som vill ta emot fler än de blir anvisade, samtidigt som andra kommuner har svårt att klara av sitt mottagande, ibland till följd av att de tagit emot många tidigare.

I den nya modellen blir det möjligt för kommuner att önska sig noll nyanlända.

– De kan ytterst inte säga nej, men de kan önska noll i sitt kommuntal och om det då också finns kommuner som kan ta emot fler, så kan konsekvensen bli att man får noll, säger utredaren Mathias Wahlsten.

Men om ekvationen inte går ihop måste kommunen ta emot det antal som Migrationsverket anvisar.

Ökade krav

Kraven på nyanlända ska också öka. Utredaren har haft i uppdrag att föreslå en ny modell, som kallas för "etableringsboende", där de nyanlända ska ha rätt att bo i max tre år. Tanken är att nyanlända för att få en sådan bostad aktivt måste bidra till att etablera sig i samhället och arbetslivet.

Att inte aktivt bidra till sin etablering kan också vara ett skäl för att bli av med bostaden.

Det ska därtill kunna vägas in fler faktorer när det bestäms hur nyanlända ska fördelas. I dag tittar man på hur det ser ut på arbetsmarknaden och hur många flyktingar och asylsökande kommunen totalt tagit emot. Utredaren föreslår att man även ska ta hänsyn till bostadssituationen och om det finns problem med utanförskapsområden.

Systemet med bosättning omfattar inte alla nyanlända. Många asylsökande som har fått uppehållstillstånd ordnar själva sin bostad, runt 40 procent under 2022, enligt direktiven till utredningen.

Förslagen ska nu ut på remiss, men målsättningen är att ny lagstiftning ska vara på plats sommaren 2026.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025