loadingExteriör på ett ungdomshem i Mellansverige. Arkivbild. Foto: Marcus Ericsson/TT
Exteriör på ett ungdomshem i Mellansverige. Arkivbild. Foto: Marcus Ericsson/TT
Inrikes

Sis-hemmen brister på alla punkter

Björn Berglund/TT

De redan så utskällda Sis-hemmen uppfyller inte målen för att ge vård och behandling åt intagna ungdomar. Det konstaterar Riksrevisionen i en kritisk granskning.

Otillräckligt utbildad, ibland direkt olämplig personal, dålig anpassning till individuella vårdbehov och stora skillnader mellan olika särskilda ungdomshem. Tvångsvården av barn och unga brister på punkt efter punkt, anser Riksrevisionen.

– Vården och behandlingen på Sis ungdomshem är varken tillräckligt bra eller tillräckligt omfattande. Vi ser brister både ute på ungdomshemmen, i Sis som myndighet, och på den nationella nivån där regeringen har huvudansvar, säger Maria-Medée Almroth, projektledare för granskningen.

Otydligt uppdrag

Ett huvudproblem är att uppdraget från regeringen är otydligt när det gäller vilka ungdomar som Sis ska ta emot och vilken behandling de ska få. Man konstaterar också att det saknas behandlingar vid till exempel självskadebeteende och ätstörningar, trots att det ofta förekommer, speciellt bland flickor.

Riksrevisionen efterlyser bland annat en bättre implementering av ledningens beslut i den dagliga verksamheten, ett tydligare ansvar för behandlingsverksamheten inom Sis samt mer kompetent personal.

Upprepade larm

Det här är inte första gången som Sis kritiseras. Tidigare har bland andra regeringens särskilda utredare, Inspektionen för vård och omsorg (Ivo), Barnrättsbyrån samt flera mediegranskningar larmat om missförhållanden, våld och allvarliga kränkningar.

Förändringar är också på gång. Tidigare i år meddelade regeringen att hela myndigheten ska förändras i grunden.

Maria-Medée Almroth understryker samtidigt att de barn och ungdomar som vistas på hemmen i dag knappast hjälps av att systemet kanske ser annorlunda ut om flera år.

– Det finns åtgärder man kan vidta här och nu för att förbättra situationen för de ungdomar som faktiskt lever på ungdomshemmen i dag, säger hon.

Sis-hem

Statens institutionsstyrelse (Sis) ansvarar för den statliga barn- och ungdomsvården.

Sis driver 21 särskilda ungdomshem. Sis har ungefär 4 000 tillsvidareanställda.

De allra flesta barn och unga där vårdas enligt Lagen om vård av unga (LVU).

LVU används när den unge eller vårdnadshavarna inte samtycker till vården.

Under 2023 var antalet sådana intagningar 910.

Även unga som begått grova brott och avtjänar påföljden sluten ungdomsvård placeras på de särskilda ungdomshemmen.

Källa: Sis, Socialdepartementet

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingExteriör på ett ungdomshem i Mellansverige. Arkivbild. Foto: Marcus Ericsson/TT
Exteriör på ett ungdomshem i Mellansverige. Arkivbild. Foto: Marcus Ericsson/TT
Inrikes

Sis-hemmen brister på alla punkter

Björn Berglund/TT

De redan så utskällda Sis-hemmen uppfyller inte målen för att ge vård och behandling åt intagna ungdomar. Det konstaterar Riksrevisionen i en kritisk granskning.

Otillräckligt utbildad, ibland direkt olämplig personal, dålig anpassning till individuella vårdbehov och stora skillnader mellan olika särskilda ungdomshem. Tvångsvården av barn och unga brister på punkt efter punkt, anser Riksrevisionen.

– Vården och behandlingen på Sis ungdomshem är varken tillräckligt bra eller tillräckligt omfattande. Vi ser brister både ute på ungdomshemmen, i Sis som myndighet, och på den nationella nivån där regeringen har huvudansvar, säger Maria-Medée Almroth, projektledare för granskningen.

Otydligt uppdrag

Ett huvudproblem är att uppdraget från regeringen är otydligt när det gäller vilka ungdomar som Sis ska ta emot och vilken behandling de ska få. Man konstaterar också att det saknas behandlingar vid till exempel självskadebeteende och ätstörningar, trots att det ofta förekommer, speciellt bland flickor.

Riksrevisionen efterlyser bland annat en bättre implementering av ledningens beslut i den dagliga verksamheten, ett tydligare ansvar för behandlingsverksamheten inom Sis samt mer kompetent personal.

Upprepade larm

Det här är inte första gången som Sis kritiseras. Tidigare har bland andra regeringens särskilda utredare, Inspektionen för vård och omsorg (Ivo), Barnrättsbyrån samt flera mediegranskningar larmat om missförhållanden, våld och allvarliga kränkningar.

Förändringar är också på gång. Tidigare i år meddelade regeringen att hela myndigheten ska förändras i grunden.

Maria-Medée Almroth understryker samtidigt att de barn och ungdomar som vistas på hemmen i dag knappast hjälps av att systemet kanske ser annorlunda ut om flera år.

– Det finns åtgärder man kan vidta här och nu för att förbättra situationen för de ungdomar som faktiskt lever på ungdomshemmen i dag, säger hon.

Sis-hem

Statens institutionsstyrelse (Sis) ansvarar för den statliga barn- och ungdomsvården.

Sis driver 21 särskilda ungdomshem. Sis har ungefär 4 000 tillsvidareanställda.

De allra flesta barn och unga där vårdas enligt Lagen om vård av unga (LVU).

LVU används när den unge eller vårdnadshavarna inte samtycker till vården.

Under 2023 var antalet sådana intagningar 910.

Även unga som begått grova brott och avtjänar påföljden sluten ungdomsvård placeras på de särskilda ungdomshemmen.

Källa: Sis, Socialdepartementet

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024