Ryssland är sannolikt inte så starkt som det vill utge sig för att vara. De har förmodligen inte tiden på sin sida och små chanser att vinna kriget i Ukraina om väst skulle mobilisera sina resurser. Flera nationalekonomiska och demografiska faktorer talar för att bilden av ett starkt Ryssland inte stämmer. Vi i väst har inte kommunicerat det tillräckligt, skriver Johan Rodensjö, militär lärare i strategisk kommunikation.

Ryssland utgör ett existentiellt hot mot Ukrainas överlevnad som nation. Men mot ett samlat väst är Rysslands chanser klart begränsade om väst skulle mobilisera sina resurser. Med stöd av skickliga påverkansoperationer, vilseledning och andra hybridangrepp skapar de ett narrativ som bryter vår vilja att bryta det ryska angreppet.

Ukraina får inte lämnas i sticket, de kommer att få lida oerhört för att försvara sig ensamt mot Ryssland. Vi i väst har råd att stötta Ukraina och måste fortsätta att göra det. Experter bedömer att Kazakstan, Svalbard och de baltiska länderna kan vara på tur efter Ukraina. Vi européer behöver inse det och vara beredda att ta strid för ett fredligare Europa. 

Om man ser till nationalekonomiska fakta som BNP, satsning på försvar och krigsekonomi, befolkningsstorlek samt sanktioner så framträder en tydlig bild: Vi i Europa är tillsammans med våra partners och allierade betydligt fler och har bättre ekonomiska och industriella förutsättningar än Ryssland. 

Den ryska björnen är svagare än den vill framstå, och vill få till en förhandlingslösning i närtid innan Rysslands militär kollapsar som på 1990-talet. Just nu har Ryssland vissa taktiska framgångar i östra Ukraina, men hur stora är framgångarna i verkligheten? Är det en uppblåst bild av kriget? Och vad har dessa framgångar för reell betydelse för kriget på sikt? Just bilden av kriget är i dag minst lika viktig som det som faktiskt sker på slagfältet. Vilseledning och desinformation är sedan urminnes tider viktiga metoder för att få framgång på slagfältet. När ett krig drar ut på tiden blir den strategiska logistiken och nationens finansiella status allt viktigare för utfallet av kriget. Informationskriget innefattar även dessa två perspektiv. 

Den 21 april 2024 beskriver David Lagercrantz i Expressen Ryssland som en regional makt, som hotar sina grannar – inte av styrka utan av svaghet. Ryssland anser att de för ett krig mot väst och mot Nato. I den allmänna debatten i väst har det saknats budskap som belyser hur litet Ryssland är som spelare och hur det påverkar kriget mot Ukraina. Lagercrantz argument utgick från EU:s och USA:s sammanlagda BNP, som enligt honom är 25 gånger större. Men det är inte bara BNP som är större. Tittar vi på skillnaden i befolkning och försvarsbudgetar är bilden densamma. Ryssland är förvisso ett stort land, jordens till ytan största, och har en stor befolkning. Men tittar vi på deras sammanvägda resurser och jämför med väst är Ryssland en liten nation. Inte heller om vi lägger till Belarus framstår de som mycket större. Om väst på riktigt vill hjälpa Ukraina så har vi tillsammans mångfaldigt större resurser ekonomiskt, tekniskt och personellt. 

Rysslands styrka och västs svaghet är politisk vilja. Ryssland är i motsats till oss berett att göra allt som krävs för att nå sina mål. Ryssland har signalerat att de avser att lägga 40 procent av sin totala budget på försvaret. Det kommer att förändra styrkeförhållandet till Rysslands fördel. Som en konsekvens av detta kommer den ryska inflationen och den ryska centralbankens ränta att gå upp, enligt flera bedömare. Hur länge kan Ryssland, och framför allt det ryska folket, stå ut med dessa omprioriteringar och konsekvenserna av dem? 

Flera nationalekonomiska och demografiska faktorer talar för att bilden av ett starkt Ryssland inte stämmer.

Hur mår den ryska ekonomin? Fungerar sanktionerna mot Ryssland? Enligt Ryssland är ekonomin bra och sanktionerna utan påverkan. Men är det sant? Ryssland har en lång tradition av konsten att dölja och vilseleda, ”maskirovka”, allt i syfte att styra bilden av en händelse. Torbjörn Becker, chef vid Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan, menar att det ryska narrativet om att ekonomin är god och att sanktionerna inte påverkar Ryssland, inte är trovärdigt. Det ska också tilläggas att data om Ryssland som sammanställs internationellt, bland annat hos Världsbanken, kommer från ryska källor. Trovärdigheten i dessa data måste ifrågasättas. Den kinesiske generalen och krigsteoretikern Sun Zi skrev: ”Om du är svag, visa dig stark. Och om du är stark, visa dig svag.” Är Ryssland svagare än det utger sig för att vara, eller är det starkare än det utger sig att vara? 

Forskare och journalister behöver granska Rysslands verkliga förmågor och förutsättningar och kommunicera ut dessa. Det som behöver studeras mer är Rysslands behov av arbetskraft till krigsindustrin och till övriga delar av samhället. Konsekvenserna av låg arbetslöshet, befolkningsminskning, flyktingströmmar från Ryssland och den kompetensflykt som flykten medför behöver också studeras mer. Till det behöver förstås antalet dödade och sårade ryssar studeras. Det samlade målet är att få en bättre bild av Rysslands förmåga, i dag och i framtiden. Det är svårt att studera och analysera Rysslands ekonomiska situation eftersom det är svårt att hitta pålitliga data, då statistik och officiella siffror sannolikt är manipulerade. Det gäller att leta efter andra parametrar för att kunna se fakta.

Flera nationalekonomiska och demografiska faktorer talar för att bilden av ett starkt Ryssland inte stämmer. Vi i väst har inte kommunicerat det tillräckligt. Det är dags nu. Politiker i både Sverige och internationellt bör också diskutera hur vi i väst kan stötta Ryssland och det ryska folket när de har lämnat Ukraina och följer den i FN internationellt överenskomna rättsordningen. Alla parter i en konflikt behöver känna att de vinner något positivt på fred. Lättnader i sanktioner efter att uppställda krav är uppfyllda kan vara en lösning av flera. Även detta behöver väst börja kommunicera. 

Johan Rodensjö
Militär lärare i strategisk kommunikation, Försvarshögskolan.