Förslaget om att sänka arbetstiden till 35 timmar i veckan skulle kosta "hundratals miljarder kronor" om året, enligt nationalekonomen John Hassler på Stockholms universitet.

– Frågan är om vi tycker att det är värt det?

En arbetsgrupp inom Socialdemokraterna vill minska heltidsmåttet för arbetstiden från 40 till 35 timmar i veckan.

John Hassler, som är professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet, säger att minskad arbetstid är en del av en historisk trend i takt med ökad produktivitet.

– I den meningen finns det något naturligt och rimligt i förslaget, men det hänger ju på att vi blir rikare och tjänar mer framöver, säger Hassler som tidigare var ordförande för Finanspolitiska rådet.

Han betonar att det inte är självklart att lagstiftning är en del av den historiska trenden.

– Där lutar jag åt att tro att det är ändå ganska viktigt att man låter enskilda branscher och enskilda människor ha ett betydande inflytande över hur mycket man ska jobba.

"Utgångspunkten är att det kostar"

Kostnaden i minskade inkomster för sänkt arbetstid är omkring 60 miljarder kronor per procent färre arbetade timmar. Hassler förklarar att det är svårt att ge en exakt siffra på hur många miljarder en sänkning av heltid till 35 timmar kostar, eftersom alla inte jobbar heltid, men att det åtminstone rör sig om "hundratals miljarder kronor varje år".

– Utgångspunkten är att det kostar. Om man jobbar mindre så blir det lägre inkomster. Ska man behålla servicenivån i den offentliga sektorn så måste det vara fler som jobbar där. Då är frågan om vi tycker att det är värt det?

Lönerna måste stiga

Är det värt det?

– Det är inte upp till en ekonom att svara på. Det måste bygga på vad människor har för preferenser, hur viktigt man tycker att det är att få större konsumtionsutrymme respektive att få mer fritid.

En sänkning av arbetstiden skulle kunna leda till en ökad brist på arbetskraft inom yrken som redan har svårt att rekrytera personal, enligt Hassler.

– Det är klart att bristproblemet accentueras, särskilt om man går före i offentlig sektor och i områden där det redan i dag finns brist på kompetens. I det långa loppet är det hanterbart, men utmaningarna blir större.

Han lyfter fram förbättrade anställningsvillkor och utbildning som metoder för att komma åt problemet.

– Enligt det traditionella ekonomreceptet så måste lönerna stiga där det finns bristyrken.