Det finns inga universallösningar för hur man gör en skola säkrare.
– Man måste förstå att man inte kan göra allt med en byggnad, för den är inte byggd för det, säger Charlotta Thodelius, kriminolog som doktorerat i arkitektur.
Skolskjutningar är enormt ovanliga. Och att någon skulle bege sig till en skola för att utöva dödligt våld var otänkbart när majoriteten av Sveriges skolor byggdes.
Efter skoldådet i Trollhättan 2015 har allt fler skolor börjat se över säkerheten. Men i många skolor kan åtgärderna som föreslås vara omöjliga att genomföra.
– I nybyggda skolor kan man bygga in ett säkerhetstänk, men stora delar av vårt skolbestånd är ju faktiskt mycket äldre. Vi har skolor från flera olika tidsperioder som fortfarande är i bruk och som är byggda utifrån dåtidens pedagogiska modeller, säger Charlotta Thodelius, docent i kriminologi vid Högskolan i Borås.
Hon poängterar vikten av att jobba systematiskt med säkerhetsarbete, och inventera skolbyggnaden. Innan man börjar öva för ett eventuellt våldsdåd, behöver man se på vilka förutsättningarna är.
– Skolor ser så otroligt olika ut. Man kan fundera på om man kan inrymma. Kan man utrymma? Hur skulle vi lösa det om något händer?
Ett exempel är åt vilket håll dörrar öppnas. En dörr som öppnas utåt går inte att barrikadera.
– Jag tänker också på glasdörrar och liknande, för att få bra ljusinsläpp, som var jättepopulärt i början av 2000-talet och fram till 2015 någon gång. Kan man täcka över glasen då om det behövs? På vilka sätt kan man barrikadera sig i den typen av rum?
En annan reflektion Charlotta Thodelius gjort är att klassrum och andra skollokaler ofta är numrerade på utsidan.
– Man skulle behöva sätta dem på insidan också för ska du larma och berätta var du är så kommer du inte att komma ihåg det. Jag undervisar själv och skulle inte kunna säga vad salen heter i en extremt stressad situation.
En stor skola gör också att det blir många fler platser som man behöver inrymma. Det skapas en annan sorts rörelse, vilket man kan behöva ta hänsyn till.
En gärningsman med kännedom om skolan kan också veta var folk kan befinna sig när de inte är i klassrummen. Charlotta Thodelius tar skolskjutningen i finländska Jokela 2007 som exempel.
– Där var det ett av trapphusen där ungdomar brukade samlas och där gärningsmannen sedan uppehöll sig under delar av attacken.
Utmaningen är att skapa en skolmiljö som både är estetiskt tilltalande och säkerhetsmässigt funktionell.
– Jag vet att det blir extremt mycket målkonflikter. Det är ju den vardagliga användningen av lokalerna och den pedagogiska verksamheten som ska stå i centrum. Men ändå så kanske det finns lösningar som gynnar både och.
