loadingEn rödhaj simmar ut Gullmarsfjoden från Havets hus i Lysekil där den fötts upp. Arkivbild. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
En rödhaj simmar ut Gullmarsfjoden från Havets hus i Lysekil där den fötts upp. Arkivbild. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Inrikes

Rödhajarna som ville hem till Lysekil

Maria Eriksson/TT

Under två år har rödhajar släpps ut i det fria från Havets hus i Lysekil med sändare i magen. Nu har några simmat hem igen och forskarna kan se att vissa har simmat långt, rapporterar Göteborgs-Posten.

Runt 50 småfläckiga rödhajar har under de senaste åren släppts ut i Gullmarsfjorden från Havets hus, där de fötts upp i akvarier med naturtrogen miljö. I magen har de haft spårare. Bakgrunden är ett projekt mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Havets hus där forskarna vill skapa sig en bild av rödhajarnas beteenden och rörelsemönster.

– Vi trodde att hajarna skulle stannar kvar ungefär där de släpptes, men så är det inte. Det är ett jäkla tempo på de här fiskarna, säger Daniel Palm, som är forskare på institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU, till tidningen.

Simmat långt

Den som simmat längst tog sig 16 mil bort fågelvägen, vilket enligt Daniel Palm innebär att den simmat upp emot den dubbla distansen. Geografiskt har de rört sig åt helt olika håll. Några har simmat norrut till Smögen medan andra har tagit sig söderut till ön Nidingen i Halland innan de vände om hem till Havets Hus. Man kan också se att hajarna rört sig ett djup på mellan 20 och 100 meter.

Beteendet som kallas för ”homing” finns även hos andra arter och är ett evolutionärt mönster. Överlever man uppväxten ger det en signal om att det är klokt att återvända dit man föddes för att få sina avkommor där. Vilket innebär en större chans till överlevnad.

"Låg risk"

– Man tar en låg risk genom att komma tillbaka. Sen om den här teorin är en förklaring till just det vi ser just nu med rödhajarnas rörelsemönster, det kan jag inte säga, säger Daniel Palm.

Nästa steg kan vara att fånga in vilda rödhajar och även placera sändare i dem. Det skulle ge forskarna möjlighet att jämföra beteende och rörelsemönster mellan de vilda hajarna och de som är uppfödda i akvarium.

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingEn rödhaj simmar ut Gullmarsfjoden från Havets hus i Lysekil där den fötts upp. Arkivbild. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
En rödhaj simmar ut Gullmarsfjoden från Havets hus i Lysekil där den fötts upp. Arkivbild. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Inrikes

Rödhajarna som ville hem till Lysekil

Maria Eriksson/TT

Under två år har rödhajar släpps ut i det fria från Havets hus i Lysekil med sändare i magen. Nu har några simmat hem igen och forskarna kan se att vissa har simmat långt, rapporterar Göteborgs-Posten.

Runt 50 småfläckiga rödhajar har under de senaste åren släppts ut i Gullmarsfjorden från Havets hus, där de fötts upp i akvarier med naturtrogen miljö. I magen har de haft spårare. Bakgrunden är ett projekt mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Havets hus där forskarna vill skapa sig en bild av rödhajarnas beteenden och rörelsemönster.

– Vi trodde att hajarna skulle stannar kvar ungefär där de släpptes, men så är det inte. Det är ett jäkla tempo på de här fiskarna, säger Daniel Palm, som är forskare på institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU, till tidningen.

Simmat långt

Den som simmat längst tog sig 16 mil bort fågelvägen, vilket enligt Daniel Palm innebär att den simmat upp emot den dubbla distansen. Geografiskt har de rört sig åt helt olika håll. Några har simmat norrut till Smögen medan andra har tagit sig söderut till ön Nidingen i Halland innan de vände om hem till Havets Hus. Man kan också se att hajarna rört sig ett djup på mellan 20 och 100 meter.

Beteendet som kallas för ”homing” finns även hos andra arter och är ett evolutionärt mönster. Överlever man uppväxten ger det en signal om att det är klokt att återvända dit man föddes för att få sina avkommor där. Vilket innebär en större chans till överlevnad.

"Låg risk"

– Man tar en låg risk genom att komma tillbaka. Sen om den här teorin är en förklaring till just det vi ser just nu med rödhajarnas rörelsemönster, det kan jag inte säga, säger Daniel Palm.

Nästa steg kan vara att fånga in vilda rödhajar och även placera sändare i dem. Det skulle ge forskarna möjlighet att jämföra beteende och rörelsemönster mellan de vilda hajarna och de som är uppfödda i akvarium.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024