Från Astrid Lindgrens klassiker till nutida författare som Nora Khalil och Ann-Helén Laestadius. Nu presenterar Skolverket och Kulturrådet de läslistor med 250 skönlitterära verk som har tagits fram till stöd för lärare.

– Sverige befinner sig i en läskris, det tror jag att de flesta har uppfattat. Vi riskerar att få en hel generation av funktionella analfabeter om vi inte gör någonting, säger skolminister Lotta Edholm (L) vid regeringens presskonferens.

Urvalet som presenteras utgörs av litteratur från 1800-talet fram till i dag. De 250 skönlitterära verken är uppdelade från förskolan till gymnasiet, och innefattar bland annat "Omständigheter" av Nobelpristagaren Annie Ernaux, serieromanen "Persepolis" av Marjane Satrapi, Ann-Helén Laestadius "Stöld" och även klassiker som Astrid Lindgrens "Bröderna Lejonhjärta" och Harry Martinsons "'Nässlorna blomma".

– Läslistorna är ytterligare en pusselbit för att uppvärdera barnböcker och läsningens roll i svensk skola, säger Lotta Edholm.

Blandade reaktioner

Listorna är frivilliga att använda och till de 250 verken finns också informationstexter som ska underlätta i undervisningen.

– Listorna är bara listor, det som gör skillnad är vad som händer med läsningen i skolorna och förskolorna, säger Tammi Gustafsson Nadel, undervisningsråd på Skolverket.

Hon berättar att reaktionerna från lärare har varit blandade. En del ser listorna som ett stöd, medan andra är mer avvaktande eftersom tipsen kommer från statligt håll.

– Vi gör allt vi kan för att understryka att listorna är frivilliga att använda och att de kommer revideras. Sedan kommer de samtidigt som kanonuppdraget, så jag förstår att det finns en sammanblandning. Men läslistorna är mycket bredare i sitt anslag.

Större arbete krävs

Lotta Edholm framhåller att läslistorna är en del i ett större läsfrämjande arbete, och att hela sättet att lära barn att läsa måste utvecklas. Lärarutbildningarna och läroplanerna bör förändras, framhåller hon. Men hon tror att listorna kan hjälpa dem med olika läsbehov, eftersom det är stor variation på böckerna.

– Jag hoppas att läslistorna stimulerar till en diskussion just om sådana saker. Hur väljer man böcker till elever som har det lite svårt och till de där, ibland flickorna, som läser jättefort och jättebra och vill ha utmaningar hela tiden.

Kulturrådets generaldirektör Kajsa Ravin hoppas att listorna kan leda till samtal om litteraturens roll även bland de läsande förebilderna.

– Barn och ungas läsning är ett ansvar för hela samhället, säger hon.