Den kinesiska regimen blir allt oroligare för visselblåsare, särskilt inom militären. Den har inlett en bred kampanj för att åter ta fram och förstärka främst befintliga lagar för att förhindra informationsläckor.
En reviderad version av den kinesiska regimens Military Grassroots Construction Guidelines släpptes den 4 februari av den Centrala militärkommissionen (CMC). De militära säkerhetsrevideringarna ska ses i ljuset av den uppdaterade kontraspionagelagen som släpptes i höstas.
Peter Mattis från Jamestown Foundation konstaterar i en färsk rapport att de nya riktlinjerna belyser den kinesiska regimens och dess militärs oro för utländskt spionage, läckor, och risken att information ska komma ut genom mobiltelefoner och Internet.
”Satt i sitt sammanhang är CMC:s bestämmelser och deras åtgärder för att stävja säkerhetsläckor, en del av en bredare kampanj som speglar Kinas osäkerhet,” säger Mattis.
Den kinesiska regimen har anledning att befara läckor. I USA har Edward Snowden skapat rubriker runt om i världen med stulna dokument rörande NSA:s spionprogram. Läckor från Kina skulle vara mycket annorlunda än bara nyheter om spionage på medborgarna, att döma av information som har kommit ut.
Till exempel är den kinesiska regimens militär involverad i den svarta marknaden som handlar med mänskliga organ, ofta tagna från samvetsfångar – i stort antal från Falun Gong-utövare, men också från tibetaner, uigurer och kristna.
Jiang Yanyong, den 80-årige före detta militärkirurg som avslöjade den kinesiska regimens mörkläggning av sars 2003, berättade för Hongkongs Kabel-TV den 6 mars att militärsjukhus skördar organ från fångar, ofta medan offren fortfarande lever.
En före detta kinesisk läkarkandidat trädde nyligen fram i Kanada och avslöjade liknande operationer på svarta marknaden som bedrivs av den kinesiska regimens militär. Han berättade i detalj för Epoch Times hur han och andra militärläkare avlägsnade njurar, ögonglober, och andra organ från en manlig fånge som inte ens hade fyllt 18 år.
Naturligtvis handlar den kinesiska regimens reviderade lagar sannolikt inte bara om att dölja dess brott mot mänskliga rättigheter. Det handlar också om att lägga ett tätt lock på dess militära program i allmänhet.
Bara några dagar efter att ha antagit de reviderade lagarna meddelade den kinesiska regimen att man gripit två personer för att ha sålt bilder på Kinas hangarfartyg Liaoning, till vad den säger var utländska spioner.
Dold osäkerhet
Vad som enligt rapporten från Jamestown Foundation är särskilt intressant med de nya spionagelagarna i Kina, är att trots all upphaussning från partiledare och statlig press, så innehåller lagarna egentligen inte något nytt.
Revideringarna och upprepningarna av lagarna ”tyder på att Kinas kontraspionage ser en massa förvirrande beteenden hos kinesiska civilpersoner och militära tjänstemän, eller fientlig aktivitet som de inte kan förklara eller spåra tillbaka till läckor,” enligt rapporten.
”Till sist återspeglar dessa riktlinjer den fortsatta osäkerheten i ett Kina, som före Reformen och öppnandet, stängde ner utländskt spionage,” konstateras det. Det påpekas också att Kina under åren efter att den förre kinesiske ledaren Deng Xiaoping öppnade Kina för resten av världen, strax efter massakern på Himmelska fridens torg 1989, har ”ställts inför utländska underrättelsetjänster som är alltmer kapabla att komma åt Kinas hemligheter.”
De reviderade Military Grassroots Construction Guidelines omfattar en del förändringar som är avsedda att avskräcka eller förhindra oliktänkande.
En revidering är en påminnelse om den kinesiska regimens hårda kontroll av elektronik, och om den tas i bruk kunde påverka dess funktion drastiskt. Rapporten säger att den kinesiska militärkommissionen vill ha större kontroll över, ”om än inte direkta förbud av” mobiltelefoner, tillgång till internet, och kontakt utifrån med hjälp av elektronik medan man är stationerad.
En annan revidering gäller grundläggande moral. Den kinesiska regimen försöker avskräcka soldater från att knuffas över kanten genom att förbjuda militärer att använda fysisk bestraffning av soldater, ”inkräkta på deras intressen”, och förbjuda dem att tilldela soldater privata uppdrag eller muta officerarna.
Den upprepar också kraven på psykologiska utvärderingar i kontroller av personers bakgrunder.
För att bidra till att den nya inriktningen drivs igenom har den kinesiska regimen låtit revideringarna åtföljas av en propagandakampanj med fokus på kontraspionage. Medan själva programmen är mer fokuserade på visselblåsare och interna läckor, så har de statliga medierna basunerat ut den med propaganda om att bekämpa utländska spioner.
”På många sätt kan Pekings oro för spioneri inte tas ur ett större sammanhang med partiets oro för ideologiskt omstörtande verksamhet”, konstaterar rapporten.
Nyligen har den kinesiska regimen lanserat en bredare kampanj tänkt att stärka Kommunistpartiets styre, och har validerat detta genom att stämpla det västerländska tänkandet som ett utländskt hot. Rapporten slår fast att de kinesiska ledarna nyligen kallade ”västerländsk konstitutionalism, universella värden, och nyliberal ekonomi, hot mot regimen som krävde att Partiet garanterar ideologisk dominans.”
översatt från engelska.