I dag, den 6 november, togs första spadtaget för Ostlänken. Det bör betraktas som ett jippo eftersom en lång rad viktiga frågor om projektet fortfarande är olösta. Kanske den viktigaste; vad kommer kalaset att kosta? Politiker och massmedia bör ställa sig två frågor innan det är för sent: Vad får vi för pengarna? Finns det något alternativ, undrar Jens Erik Bergvin från Bevara Kolmårdsskogen.

När första spadtaget för Ostlänken togs idag hade inte alla järnvägsplaner godkänts, eller ens färdigställts. Allmänheten har inte heller fått samråda om alla delplaner, och ändå har beslut om att sätta spaden i jorden tagits. Undertecknad frågade den 27 september klimat- och näringslivsdepartementet, finansdepartementet och infrastrukturdepartementet om när det slutliga beslutet om byggstart togs, och av vilken instans. Jag har inte kunnat finna att regering eller riksdag klubbat något byggstartsbeslut. Tillåtlighetsbeslut togs 2018, men det är inte samma sak som byggstart. Har även ställt ett antal andra frågor, om dricksvatten, trafiksituationen, hanteringen av stenmassor från bergskärning och tunnelbygge, till departementens statssekreterare och ministrar, men ännu efter nästan en månad inte fått något svar.

Det har också kommit till min kännedom att inte ens alla berörda statssekreterare känner till att byggstarten skedde i dag den 6 november. Det handlar om Sveriges hittills största infrastrukturprojekt i pengar räknat, och här ska TRV:s generaldirektör och programchef ta första spadtaget. Infrastrukturministern skickade enbart en ”videohälsning”.  I Trafikverkets rapporter: ”Inriktningsunderlag inför infrastrukturplaneringen för perioden 2026−2037”, Dokumentdatum 2024-01-15, sidan 183, nämns Ostlänken en gång: ”Byggstartsrapportering - Förslag till namngivna objekt som bör få byggstartas år 1–3 (2025–2027) samt namngivna objekt som bör få förberedas för byggstart år 4–6 (2028–2030)”.