Regeringen vill öka medlen i forskningspropositionen med 6,5 miljarder kronor fram till 2028.
– Ambitionen är att Sverige inte längre ska vara landet lagom utan konkurrera med de bästa i världen när det gäller forskning, säger utbildningsminister Johan Pehrson (L).
Regeringen presenterade på torsdagen forskningspropositionen för 2025-2028.
Sedan tidigare är det klart att anslagsnivån inom ramen för propositionen successivt ska ha ökat med 6,5 miljarder kronor år 2028. Nivåhöjningen är permanent. För 2025 blir ökningen 1,5 miljarder.
Pehrson pekade på behov av att prioritera spjutspetsforskning, banbrytande teknik och nya strategiska forskningsområden.
Spets i stället för bredd
– Det är spetsforskning som gör Sverige relevant. Vi vågar prioritera de bästa forskarna och den bästa forskningen i stället för att bara satsa på bredden, säger Pehrson.
Han gav flera exempel på hur tillskottet ska användas. Från år 2028 ska Vetenskapsrådet få 1,4 miljarder mer för bland annat utbyggnad av excellenscenter och forskningsprogram för banbrytande forskning.
Drygt 400 miljoner kronor mer ska från 2028 gå till avancerad forskningsinfrastruktur, som vidareutveckling av anläggningarna MAX IV, ESS och SciLifeLab.
Regeringen vill också lägga mer pengar på forskning som löser stora samhällsutmaningar. Från 2028 ska till exempel 600 miljoner mer gå till life science och hälsa.
Satsningar görs också på områden som är viktiga för Sverige, som rymden och polarområdena.
För att gynna banbrytande teknik ska från 2028 drygt 500 miljoner kronor mer gå till strategiska teknikområden via Vinnova. Det kan handla om kvantteknik, bioteknik, halvledare och AI.
Hoppas konkurrera globalt
Satsningar ska också göras för forskning på metaller och mineraler för att snabba på den gröna omställningen.
Anslagen inom ramen för forskningspropositionen kommer totalt att uppgå till 43 miljarder kronor. Staten finansierar dock forskning även på andra sätt. Innan jul ska regeringen även presentera en energiforskningsproposition.
På frågan om satsningarna räcker för att konkurrera med världens bästa forskningsländer, svarar Pehrson.
– På några områden kommer vi definitivt kunna göra det.
