Michael Claesson är Sveriges nye ÖB. Han vill sätta mer fokus på de svenska krigsförbanden – och varnar för att Ryssland kan rikta sina vapen direkt mot Sverige.

– Man ska inte utesluta att Ryssland skulle vara beredda att utmana Nato, säger han.

Michael Claesson tillträder som överbefälhavare efter Micael Bydén den 1 oktober.

Det sker i vad som brukar beskrivas som det för Sverige allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Försvaret måste nu rusta upp, och det snabbt.

– Jag känner ett väldigt stort ansvar och tydligt krav på leverans, säger Michael Claesson.

– Min absolut viktigaste uppgift blir att både upprätthålla en operativ aktivitetsnivå, men parallellt också leverera på att konsolidera krigsorganisationen med det vi har här och nu.

Attacker med robotar

Ryssland utgör det hot som Sverige måste dimensionera sitt försvar för.

– Det ryska anfallskriget mot Ukraina ramar in allt vi gör, konstaterar Claesson.

När Ryssland kan vara redo att kriga på andra ställen än Ukraina råder det delade meningar om. Claesson tycker att diskussionen om antal år är "ganska ointressant".

– Det vi lärt oss är att Ryssland är strategiskt oberäkneligt och oerhört riskbenäget.

För Sveriges del tonar han ner hotet om en stor markinvasion, och pekar i stället på krigföring med hybrida metoder, som cyberangrepp och mot informationsmiljön.

Men han varnar också för något som blivit tydligt inte minst i Ukraina: attacker med långräckviddiga robotar mot civila mål.

– Det är ren terrorbekämpning, och den delen är vi definitivt exponerade för.

Kan Ryssland rikta den typen av vapen mot Sverige?

– Absolut. I ett läge med en tillspetsad eller eskalerad konflikt, både mellan Nato och Ryssland, men också mellan enskilda länder eller regionalt.

Vill inte skrämmas

Claesson betonar att han inte vill skrämmas eller "måla upp ett skräckscenario".

– Min företrädare har varit väldigt tydlig med att krig eller en krigsliknande situation kan uppstå även i Sverige. Det jag säger är snarare en slags interpretation av hur det skulle kunna se ut.

Han säger att Försvarsmakten har beredskap att hantera den typen av hot.

Har vi luftvärn så det räcker?

– Tittar man på det i någon slags matematisk täckningsmodell är svaret nej. Det handlar hela tiden om riskhantering. Men det kanske viktigaste är att vi inte är ensamma, säger han och syftar på Nato.

"Ska ha järnkoll"

Regeringen vill att nye ÖB stärker krigsförbandens operativa förmåga.

– Vårt uppdrag är att försvara landet och allierade mot väpnat angrepp. Det finns inget tempus i detta annat än pågående form, det vill säga nu. Men ibland har vi, givet logiken med försvarsbeslut och långa inriktningar på 5, 10, 12 år, haft en förmåga att förflytta problemen behagligt långt in i framtiden. Det vill jag undvika.

Claesson vill "bygga handlingsfrihet här och nu".

– Vi ska ha järnkoll på all personal, materiel, infrastruktur, vilket övnings- och träningsläge våra krigsförband har, och till syvende och sist, vilken krigsduglighet våra förband har.