loadingEU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har fått en önskelista från EU-länderna om nya åtgärder kring asyl och migration. Arkivbild. Foto: Geert Vanden Wijngaert/AP/TT
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har fått en önskelista från EU-länderna om nya åtgärder kring asyl och migration. Arkivbild. Foto: Geert Vanden Wijngaert/AP/TT
Utrikes

Nya vindar om migrationen i EU – det här händer nu

Wiktor Nummelin/TT

Önskelistan ligger klar för tuffare tag kring asyl och migration i EU. Högern jublar över "nya vindar i Europa".

Förra veckans EU-toppmöte i Bryssel dominerades av en migrationsdiskussion med tydliga krav om hårdare tag. Det har fått de mest migrationskritiska EU-ledarna att snabbt fylla på med ännu fler önskemål.

På ett möte i Slovakien i tisdags enades Ungerns premiärminister Viktor Orbán med Slovakiens Robert Fico och president Aleksandar Vucic från icke-EU-landet Serbien om att trycka på för att placera alla asylsökande i centraler i Nordafrika.

– Ni får vänta utanför. Alla andra lösningar är ineffektiva, sade Orbán enligt nyhetsbyrån AP.

Förslag på gång

Än så länge är det dock långt till några gemensamma asylcentraler utanför EU. Däremot går det tydligt att se vilka andra nya åtgärder som är på gång.

Allra först kommer sannolikt ett förslag som skärper kraven på att personer som inte fått asyl i EU måste åka hem och hur det ska gå till. Det är utlovat av kommissionsordförande Ursula von der Leyen, men lär inte läggas fram förrän hennes nya kommission finns på plats, tidigast från den 1 december.

Enligt planerna är det Österrikes konservative finansminister Magnus Brunner som ska ta över som asyl- och migrationsansvarig. Frågorna lär bli många om hur han tänker agera när han utfrågas av EU-parlamentet den 5 november.

Avtal och murar

Steg nummer två blir troligen fokus på fler miljardavtal med länder utanför EU, i stil med dem som gjorts med Libyen, Tunisien och Egypten. De är formellt till för att stötta lokal migrationshantering, men har kritiserats för att vara ett sätt för EU att köpa sig till hårdare tag mot migranter och asylsökande som ännu inte satt sig i båtar över Medelhavet.

Ett tredje steg är att ta fram en gemensam lista på "säkra länder" dit migranter kan skickas tillbaka utan fara – något som EU-kommissionen redan länge arbetat med.

Steg nummer fyra kan bli att formellt tillåta EU-pengar till gränsmurar och stängsel – ett färskt krav från den tunga gruppen av konservativa partier i EU, där även M och KD ingår.

Nya vindar?

Betydligt längre är det i sin tur till uppsättande av eventuella återvändandecentraler eller den typ av asylhantering utanför EU som Italien prövar i Albanien.

Mycket är juridiskt osäkert och lär behöva prövas i EU:s domstol – även om omsvängningen till hårdare tag är tydlig.

– Det blåser en ny vind i Europa, sade nederländske invandringskritikern Geert Wilders i Bryssel i förra veckan.

På gång i migrationen

I EU-ledarnas gemensamma uttalande om migrationen från toppmötet i Bryssel den 17 oktober betonas vikten av att genomföra den lagstiftning som man beslutat om – i praktiken den asyl- och migrationspakt som man röstade igenom i våras.

EU-ledarna uppmanar även till utökat samarbete med de länder där flyktingar kommer ifrån eller passerar igenom. De vill att EU-kommissionen skyndsamt kommer med det nya lagstiftningsförslag för att snabba upp återvändandet, ett förslag som ordförande Ursula von der Leyen redan utlovat.

Ryssland och Belarus fördöms särskilt för sitt sätt att fösa fram migranter och asylsökande till EU.

Därtill sägs att "nya vägar för att förhindra och bekämpa irreguljär migration bör övervägas, i enlighet med EU-rätt och internationella lagar".

Källa: Europeiska rådet.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingEU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har fått en önskelista från EU-länderna om nya åtgärder kring asyl och migration. Arkivbild. Foto: Geert Vanden Wijngaert/AP/TT
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har fått en önskelista från EU-länderna om nya åtgärder kring asyl och migration. Arkivbild. Foto: Geert Vanden Wijngaert/AP/TT
Utrikes

Nya vindar om migrationen i EU – det här händer nu

Wiktor Nummelin/TT

Önskelistan ligger klar för tuffare tag kring asyl och migration i EU. Högern jublar över "nya vindar i Europa".

Förra veckans EU-toppmöte i Bryssel dominerades av en migrationsdiskussion med tydliga krav om hårdare tag. Det har fått de mest migrationskritiska EU-ledarna att snabbt fylla på med ännu fler önskemål.

På ett möte i Slovakien i tisdags enades Ungerns premiärminister Viktor Orbán med Slovakiens Robert Fico och president Aleksandar Vucic från icke-EU-landet Serbien om att trycka på för att placera alla asylsökande i centraler i Nordafrika.

– Ni får vänta utanför. Alla andra lösningar är ineffektiva, sade Orbán enligt nyhetsbyrån AP.

Förslag på gång

Än så länge är det dock långt till några gemensamma asylcentraler utanför EU. Däremot går det tydligt att se vilka andra nya åtgärder som är på gång.

Allra först kommer sannolikt ett förslag som skärper kraven på att personer som inte fått asyl i EU måste åka hem och hur det ska gå till. Det är utlovat av kommissionsordförande Ursula von der Leyen, men lär inte läggas fram förrän hennes nya kommission finns på plats, tidigast från den 1 december.

Enligt planerna är det Österrikes konservative finansminister Magnus Brunner som ska ta över som asyl- och migrationsansvarig. Frågorna lär bli många om hur han tänker agera när han utfrågas av EU-parlamentet den 5 november.

Avtal och murar

Steg nummer två blir troligen fokus på fler miljardavtal med länder utanför EU, i stil med dem som gjorts med Libyen, Tunisien och Egypten. De är formellt till för att stötta lokal migrationshantering, men har kritiserats för att vara ett sätt för EU att köpa sig till hårdare tag mot migranter och asylsökande som ännu inte satt sig i båtar över Medelhavet.

Ett tredje steg är att ta fram en gemensam lista på "säkra länder" dit migranter kan skickas tillbaka utan fara – något som EU-kommissionen redan länge arbetat med.

Steg nummer fyra kan bli att formellt tillåta EU-pengar till gränsmurar och stängsel – ett färskt krav från den tunga gruppen av konservativa partier i EU, där även M och KD ingår.

Nya vindar?

Betydligt längre är det i sin tur till uppsättande av eventuella återvändandecentraler eller den typ av asylhantering utanför EU som Italien prövar i Albanien.

Mycket är juridiskt osäkert och lär behöva prövas i EU:s domstol – även om omsvängningen till hårdare tag är tydlig.

– Det blåser en ny vind i Europa, sade nederländske invandringskritikern Geert Wilders i Bryssel i förra veckan.

På gång i migrationen

I EU-ledarnas gemensamma uttalande om migrationen från toppmötet i Bryssel den 17 oktober betonas vikten av att genomföra den lagstiftning som man beslutat om – i praktiken den asyl- och migrationspakt som man röstade igenom i våras.

EU-ledarna uppmanar även till utökat samarbete med de länder där flyktingar kommer ifrån eller passerar igenom. De vill att EU-kommissionen skyndsamt kommer med det nya lagstiftningsförslag för att snabba upp återvändandet, ett förslag som ordförande Ursula von der Leyen redan utlovat.

Ryssland och Belarus fördöms särskilt för sitt sätt att fösa fram migranter och asylsökande till EU.

Därtill sägs att "nya vägar för att förhindra och bekämpa irreguljär migration bör övervägas, i enlighet med EU-rätt och internationella lagar".

Källa: Europeiska rådet.

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024