loadingFrån lyktfestivalsfirandet i Hongkongskulturcentrum (Foto: Sung Cheong-lung / EpochTimes)
Från lyktfestivalsfirandet i Hongkongskulturcentrum (Foto: Sung Cheong-lung / EpochTimes)
Traditionell kinesisk kultur

Lyktfestivalen avslutar kinesernas nyårsfirande

Frank Fang - Epoch Times

Miljontals kineser firade den traditionella lyktfestivalen, ”yuanxiao”, den 22 februari. I över 2 000 år har nyårsfirandet i Kina avslutats med en lyktfestival, som också är Kinas motsvarighet till vår ”alla hjärtans dag”. Den har sitt ursprung i det gamla Kina, då ensamstående kvinnor fick tillåtelse att gå ut ur huset utan övervakning den här dagen. Tanken var att det skulle bli lättare för kärleken att börja spira.

Idag är det vanligast att kineserna i Kina, Hongkong och Taiwan firar lyktfestivalen med att tända kinesiska papperslyktor och släppa upp lyktor och små varmluftsballonger i luften. Men det finns också några andra mindre kända traditioner som hör till lyktfestivalen.

Fyrverkerier

Enligt en gammal legend blev staden Yanshui i södra Taiwan drabbad av pest under kejsare Guangxis regeringstid. Men när stadens invånare gick till traktens tempel för att offra och tända fyrverkerier tre dagar i sträck försvann pesten från staden.

Nu kallas festivalen för ”Yanshui bikupe-fyrverkerifestival”. Den går till så att deltagarna klär sig i hjälmar med visir, brandsäkra kläder och handskar innan de ställer sig intill ett jättestort torn uppbyggt av fyrverkerier, som kallas bikupor. De som har ”tur” och träffas av en raket tros bli välsignade med lycka under det kommande året.

Zou Gu Shi – Be till Gud

collage01

Zou Gu Shi firas i Xiamen i Fujianprovinsen. (Foto: Sina Weibo)

Zou Gu Shi är en tradition som förknippas med det kinesiska Hakkafolket. Från början bad man gudarna om regn och bra väder. Med tiden har det blivit en tradition som firas under lyktfestivalen, för att inspirera folk att arbeta hårt under det kommande året.

När man firar Zou Gu Shi bärs sju bärstolar med pojkar på mellan sju och tio år klädda i traditionella dräkter, runt på gatorna under folkets jubel. Varje bärstol är förknippad med varsin traditionell kinesisk dygd, som lojalitet, rättvisa och generositet.

Traditionen började i Hunanprovinsen för hundratals år sedan, och fördes sedan vidare till folket i Fujinanprovinsen.

Flytande lyktor på floden

Under lyktfestivalen flyter röda ljuslyktor på floden i staden Xiaoyuan i Sichuanprovinsen.(Foto: Sina Weibo)

Under lyktfestivalen flyter röda ljuslyktor på floden i staden Xiaoyuan i Sichuanprovinsen. (Foto: Sina Weibo)

Lyktor tänds inte bara på land. Lyktor som flyter nerför floderna har varit en del av lyktfestivalen sedan Tangdynastins dagar. I Kina och Taiwan placeras lyktor på floden som ett sätt att rensa bort det gamla och välkomna det nya. Det gamla vattnet tar med sig lyktan, och det kommer ständigt nytt vatten för att ersätta det gamla.

Kinesiska Lyktfestivalen 2013

Feedback

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingFrån lyktfestivalsfirandet i Hongkongskulturcentrum (Foto: Sung Cheong-lung / EpochTimes)
Från lyktfestivalsfirandet i Hongkongskulturcentrum (Foto: Sung Cheong-lung / EpochTimes)
Traditionell kinesisk kultur

Lyktfestivalen avslutar kinesernas nyårsfirande

Frank Fang - Epoch Times

Miljontals kineser firade den traditionella lyktfestivalen, ”yuanxiao”, den 22 februari. I över 2 000 år har nyårsfirandet i Kina avslutats med en lyktfestival, som också är Kinas motsvarighet till vår ”alla hjärtans dag”. Den har sitt ursprung i det gamla Kina, då ensamstående kvinnor fick tillåtelse att gå ut ur huset utan övervakning den här dagen. Tanken var att det skulle bli lättare för kärleken att börja spira.

Idag är det vanligast att kineserna i Kina, Hongkong och Taiwan firar lyktfestivalen med att tända kinesiska papperslyktor och släppa upp lyktor och små varmluftsballonger i luften. Men det finns också några andra mindre kända traditioner som hör till lyktfestivalen.

Fyrverkerier

Enligt en gammal legend blev staden Yanshui i södra Taiwan drabbad av pest under kejsare Guangxis regeringstid. Men när stadens invånare gick till traktens tempel för att offra och tända fyrverkerier tre dagar i sträck försvann pesten från staden.

Nu kallas festivalen för ”Yanshui bikupe-fyrverkerifestival”. Den går till så att deltagarna klär sig i hjälmar med visir, brandsäkra kläder och handskar innan de ställer sig intill ett jättestort torn uppbyggt av fyrverkerier, som kallas bikupor. De som har ”tur” och träffas av en raket tros bli välsignade med lycka under det kommande året.

Zou Gu Shi – Be till Gud

collage01

Zou Gu Shi firas i Xiamen i Fujianprovinsen. (Foto: Sina Weibo)

Zou Gu Shi är en tradition som förknippas med det kinesiska Hakkafolket. Från början bad man gudarna om regn och bra väder. Med tiden har det blivit en tradition som firas under lyktfestivalen, för att inspirera folk att arbeta hårt under det kommande året.

När man firar Zou Gu Shi bärs sju bärstolar med pojkar på mellan sju och tio år klädda i traditionella dräkter, runt på gatorna under folkets jubel. Varje bärstol är förknippad med varsin traditionell kinesisk dygd, som lojalitet, rättvisa och generositet.

Traditionen började i Hunanprovinsen för hundratals år sedan, och fördes sedan vidare till folket i Fujinanprovinsen.

Flytande lyktor på floden

Under lyktfestivalen flyter röda ljuslyktor på floden i staden Xiaoyuan i Sichuanprovinsen.(Foto: Sina Weibo)

Under lyktfestivalen flyter röda ljuslyktor på floden i staden Xiaoyuan i Sichuanprovinsen. (Foto: Sina Weibo)

Lyktor tänds inte bara på land. Lyktor som flyter nerför floderna har varit en del av lyktfestivalen sedan Tangdynastins dagar. I Kina och Taiwan placeras lyktor på floden som ett sätt att rensa bort det gamla och välkomna det nya. Det gamla vattnet tar med sig lyktan, och det kommer ständigt nytt vatten för att ersätta det gamla.

Kinesiska Lyktfestivalen 2013

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024