loadingUlrika Modéer, generalsekreterare för Svenska Röda Korset, under sin vistelse på Västbanken. Foto: Isak Hellerup (Handout)/TT
Ulrika Modéer, generalsekreterare för Svenska Röda Korset, under sin vistelse på Västbanken. Foto: Isak Hellerup (Handout)/TT
Utrikes

Larmet från Västbanken: Liknar alltmer Gaza

Jenny Martorell/TT

Beskjutning mot ambulanser, volontärer med skottsäkra västar och hundratals vägspärrar som förhindrar det livsviktiga arbetet. Läget på Västbanken liknar alltmer det i Gaza, enligt svenska Röda Korsets generalsekreterare Ulrika Modéer.

– Många volontärer tvingas ta sig fram till fots för att bistå med första hjälpen, säger hon.

I skuggan av kriget i Gaza, vapenvilan och utväxlingarna mellan Israel och terrorstämplade Hamas fortsätter våldet från israeliska bosättare att eskalera på det av Israel ockuperade Västbanken. Israels militär ska verka i området i minst ett år till och de över 40 000 människor som fördrivits från flyktinglägren kommer inte att få tillåtelse att återvända, meddelade Israels försvarsminister Israel Katz förra helgen.

Samma dag körde israeliska stridsvagnar, för första gången på över 20 år, in i flyktinglägret Jenin.

Ambulansföraren Yasser på palestinska Röda halvmånen blev skjuten i huvudet, men överlevde. Foto: Isak Hellerup (Handout)/TT

Ambulans besköts

För hjälparbetarna på Västbanken innebär eskaleringen livsfarliga utmaningar. Det säger svenska Röda Korsets generalsekreterare Ulrika Modéer, som nyligen har sett konsekvenserna av det ökade våldet med egna ögon.

– På många sätt liknar förödelsen den vi har sett i delar av Gaza under kriget där, säger Ulrika Modéer.

De runt 900 vägspärrar som Israel har satt upp försvårar arbetet ytterligare för sjukvårdarna, framhäver hon. På Västbanken mötte hon bland annat Yasser på palestinska Röda Halvmånen som blev skjuten i huvudet men överlevde. Han och kollegornas ambulans hade 18 skotthål.

Israeliska stridsvagnar körde den 23 februrari in i flyktinglägret Jenin på Västbanken. Foto: Majdi Mohammed/AP/TT

Israeliska stridsvagnar körde den 23 februrari in i flyktinglägret Jenin på Västbanken. Foto: Majdi Mohammed/AP/TT

– Sjukvårdarna, som skulle bistå skjutna människor i ambulansen, tvingades vänta i sex timmar innan de, i sin tur, kunde bli upplockade av kollegor som kom med en annan ambulans, berättar Ulrika Modéer.

Använder skyddsutrustning

Sedan Hamas terrorattack mot Israel den 7 oktober 2023 har Israels militär och bosättare dödat omkring 1 000 palestinier på Västbanken, enligt lokala hälsomyndigheter, som inte gör skillnad på civila och stridande palestinier.

Över 180 av de som dödats uppges vara barn, rapporterar CNN.

Ulrika Modéer fick från sina kollegor höra om en höggravid kvinna och hennes man som i början av februari sköts i Tulkarem i de nordöstra delarna av Västbanken. Ambulanser skickades dit omedelbart – men stoppades av flera vägspärrar, berättar hon.

– Den här kvinnan och hennes ofödda barn dog innan de ens hann till sjukhuset. När vi var där vårdades hennes man fortfarande med svåra skador.

Det är inte bara civila som drabbas av det dödliga våldet, utan även hjälppersonal och volontärer, betonar Ulrika Modéer.

– De genomför sitt uppdrag med stor risk och har nu till exempel skyddsutrustning, alltså skottsäkra västar och hjälmar. Det här är någonting vi historiskt inte har sett.

Västbanken

Döpt efter läget väster om Jordanfloden. Har en yta på 5 860 kvadratkilometer – motsvarande ungefär tre Vättern. Västbanken är därmed 16 gånger så stort som Gazaremsan.

Ungefär 3 miljoner palestinier bor på Västbanken, men också flera hundratusen israeliska bosättare.

1990-talets Osloavtal delar in Västbanken i tre områden: A, B och C. I A och B, som tillsammans utgör ungefär 40 procent av ytan, har palestinierna visst självbestämmande. I C har Israel kontrollen. Enligt Osloavtalet skulle palestinierna successivt få mer makt och kontroll, även i område C. Men så har det inte blivit, utan Israel har snarare utökat sina domäner, byggt nya bosättningar, vägar och barriärer.

Israels grepp om Västbanken inleddes med att området erövrades under sexdagarskriget 1967. Sedan dess står det under militär ockupation i väntan på ett slutgiltigt fredsavtal. Men det finns också starka högerkrafter i Israel som tycker att landet har rätt till stora delar av eller hela Västbanken.

Det palestinska självstyret på Västbanken leds av det sekulära partiet Fatah.

 

Fakta: Rödakors- och rödahalvmånerörelsen på Västbanken

Internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen har funnits på Västbanken sedan Israel ockuperade området 1967.

Där arbetar tusentals anställda och volontärer med att tillhandahålla ambulanssjukvård, sjukvård, skydd och nödhjälp till befolkningen. De ansvarar exempelvis för blodförsörjning, akutsjukvård och helt vanliga vårdbehov, såsom förlossningar, över hela Västbanken.

Det ökade bosättarvåldet mot civila och Israels militära närvaro har markant försvårat Rödakors- och rödahalvmånerörelsens arbete, enligt Ulrika Modéer, generalsekreterare för Svenska Röda Korset.

Det vi betonar är betydelsen av respekten för den internationella humanitära rätten, att civila ska få det bistånd som de har rätt till, säger hon.

Källa: Svenska Röda Korset

 

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Nyhetstips

Har du tips på något vi borde skriva om? Skicka till es.semithcope@spit

loadingUlrika Modéer, generalsekreterare för Svenska Röda Korset, under sin vistelse på Västbanken. Foto: Isak Hellerup (Handout)/TT
Ulrika Modéer, generalsekreterare för Svenska Röda Korset, under sin vistelse på Västbanken. Foto: Isak Hellerup (Handout)/TT
Utrikes

Larmet från Västbanken: Liknar alltmer Gaza

Jenny Martorell/TT

Beskjutning mot ambulanser, volontärer med skottsäkra västar och hundratals vägspärrar som förhindrar det livsviktiga arbetet. Läget på Västbanken liknar alltmer det i Gaza, enligt svenska Röda Korsets generalsekreterare Ulrika Modéer.

– Många volontärer tvingas ta sig fram till fots för att bistå med första hjälpen, säger hon.

I skuggan av kriget i Gaza, vapenvilan och utväxlingarna mellan Israel och terrorstämplade Hamas fortsätter våldet från israeliska bosättare att eskalera på det av Israel ockuperade Västbanken. Israels militär ska verka i området i minst ett år till och de över 40 000 människor som fördrivits från flyktinglägren kommer inte att få tillåtelse att återvända, meddelade Israels försvarsminister Israel Katz förra helgen.

Samma dag körde israeliska stridsvagnar, för första gången på över 20 år, in i flyktinglägret Jenin.

Ambulansföraren Yasser på palestinska Röda halvmånen blev skjuten i huvudet, men överlevde. Foto: Isak Hellerup (Handout)/TT

Ambulans besköts

För hjälparbetarna på Västbanken innebär eskaleringen livsfarliga utmaningar. Det säger svenska Röda Korsets generalsekreterare Ulrika Modéer, som nyligen har sett konsekvenserna av det ökade våldet med egna ögon.

– På många sätt liknar förödelsen den vi har sett i delar av Gaza under kriget där, säger Ulrika Modéer.

De runt 900 vägspärrar som Israel har satt upp försvårar arbetet ytterligare för sjukvårdarna, framhäver hon. På Västbanken mötte hon bland annat Yasser på palestinska Röda Halvmånen som blev skjuten i huvudet men överlevde. Han och kollegornas ambulans hade 18 skotthål.

Israeliska stridsvagnar körde den 23 februrari in i flyktinglägret Jenin på Västbanken. Foto: Majdi Mohammed/AP/TT

Israeliska stridsvagnar körde den 23 februrari in i flyktinglägret Jenin på Västbanken. Foto: Majdi Mohammed/AP/TT

– Sjukvårdarna, som skulle bistå skjutna människor i ambulansen, tvingades vänta i sex timmar innan de, i sin tur, kunde bli upplockade av kollegor som kom med en annan ambulans, berättar Ulrika Modéer.

Använder skyddsutrustning

Sedan Hamas terrorattack mot Israel den 7 oktober 2023 har Israels militär och bosättare dödat omkring 1 000 palestinier på Västbanken, enligt lokala hälsomyndigheter, som inte gör skillnad på civila och stridande palestinier.

Över 180 av de som dödats uppges vara barn, rapporterar CNN.

Ulrika Modéer fick från sina kollegor höra om en höggravid kvinna och hennes man som i början av februari sköts i Tulkarem i de nordöstra delarna av Västbanken. Ambulanser skickades dit omedelbart – men stoppades av flera vägspärrar, berättar hon.

– Den här kvinnan och hennes ofödda barn dog innan de ens hann till sjukhuset. När vi var där vårdades hennes man fortfarande med svåra skador.

Det är inte bara civila som drabbas av det dödliga våldet, utan även hjälppersonal och volontärer, betonar Ulrika Modéer.

– De genomför sitt uppdrag med stor risk och har nu till exempel skyddsutrustning, alltså skottsäkra västar och hjälmar. Det här är någonting vi historiskt inte har sett.

Västbanken

Döpt efter läget väster om Jordanfloden. Har en yta på 5 860 kvadratkilometer – motsvarande ungefär tre Vättern. Västbanken är därmed 16 gånger så stort som Gazaremsan.

Ungefär 3 miljoner palestinier bor på Västbanken, men också flera hundratusen israeliska bosättare.

1990-talets Osloavtal delar in Västbanken i tre områden: A, B och C. I A och B, som tillsammans utgör ungefär 40 procent av ytan, har palestinierna visst självbestämmande. I C har Israel kontrollen. Enligt Osloavtalet skulle palestinierna successivt få mer makt och kontroll, även i område C. Men så har det inte blivit, utan Israel har snarare utökat sina domäner, byggt nya bosättningar, vägar och barriärer.

Israels grepp om Västbanken inleddes med att området erövrades under sexdagarskriget 1967. Sedan dess står det under militär ockupation i väntan på ett slutgiltigt fredsavtal. Men det finns också starka högerkrafter i Israel som tycker att landet har rätt till stora delar av eller hela Västbanken.

Det palestinska självstyret på Västbanken leds av det sekulära partiet Fatah.

 

Fakta: Rödakors- och rödahalvmånerörelsen på Västbanken

Internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen har funnits på Västbanken sedan Israel ockuperade området 1967.

Där arbetar tusentals anställda och volontärer med att tillhandahålla ambulanssjukvård, sjukvård, skydd och nödhjälp till befolkningen. De ansvarar exempelvis för blodförsörjning, akutsjukvård och helt vanliga vårdbehov, såsom förlossningar, över hela Västbanken.

Det ökade bosättarvåldet mot civila och Israels militära närvaro har markant försvårat Rödakors- och rödahalvmånerörelsens arbete, enligt Ulrika Modéer, generalsekreterare för Svenska Röda Korset.

Det vi betonar är betydelsen av respekten för den internationella humanitära rätten, att civila ska få det bistånd som de har rätt till, säger hon.

Källa: Svenska Röda Korset

 

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025