Miljarder eller till och med biljoner utlovas när EU ska upprustas för en helt ny militär beredskap till 2030. Men trots enighet om målet har medlemsländerna helt olika åsikter om den rätta vägen dit.

Med storstilade planer under namn som Upprusta EU och Beredskap 2030 hoppas EU-kommissionen på mångmiljardsatsningar på försvarssidan, både i medlemsländerna och till hjälp för Ukraina.

Alla betonar att det gäller att skynda sig. Ändå lär det dröja innan pengarna verkligen kan börja flöda – och det mesta hänger på vad som sker eller inte sker i medlemsländernas regeringar.

Här är några av planerna och de hinder som behöver kommas över.

* Ett nytt mångmiljardlån för försvarsupphandling

EU-kommissionen vill låna upp 150 miljarder euro som i sin tur kan lånas ut till medlemsländerna för att göra gemensamma upphandlingar av viktiga försvarsmaterial. På pappret räcker det med kvalificerad majoritet – två tredjedelar av medlemsländerna. Men på detaljsidan bråkas det om man ska få köpa även av företag utanför EU. Dessutom kräver EU-parlamentet att få säga sitt – inte för att man är emot förslaget, utan främst för att man vill visa att man inte kan köras över.

* Undantag från EU:s hårda budgetregler

Kommissionen talar om att få loss hisnande 650 miljarder euro (uppemot 7,2 biljoner kronor med nuvarande kurs) – utan att medlemsländerna behöver riskera straff för överskridna budgetregler. Men den siffran bygger helt på att varje EU-land på egen hand bestämmer sig för att lägga till ytterligare motsvarande 1,5 procent av sin bnp på försvarssatsningar. Och förutom att alla ska vara villiga att ta de besluten råder oenighet om vad som ska räknas som försvarsutgifter. Exempelvis Spanien vill gärna räkna in klimatåtgärder och gränskontroll.

* Ökat privat kapital genom en spar- och investeringsunion

Här är siffran än mer hisnande, när kommissionen talar om att 11 000 miljarder euro finns på privata konton runt om i EU och skulle kunna investeras för att komma bland annat försvarsindustrin till godo. Men att få fler EU-invånare att exempelvis investera i aktiefonder på samma sätt som länge gjorts i Sverige handlar inte bara om regler utan också om attityder. Och allt riskerar att låsas av en egentligen ganska banal fråga om vem som ska övervaka det hela.

* Snabba pengar till Ukraina

EU:s utrikeschef Kaja Kallas vill få ihop 40 miljarder euro för Ukrainahjälp redan i år och har valt att göra förslaget frivilligt, för att undvika att Ukrainaskeptiska Ungern lägger in sitt veto. Men även bland de övriga är det oenigt, främst om hur man ska räkna ut hur mycket varje land ska lägga in.