Med stöd av 300 miljoner kronor i privata donationer från tre donatorer och statlig finansiering på drygt 3,2 miljarder kronor ska Kungliga Operan renoveras och byggas ut. Projektet inkluderar en ny scen för barn- och ungdomsverksamhet, tre balettsalar och en ny entré som gör byggnaden mer tillgänglig.
Renoveringen syftar till att bevara kulturarvet och stärka Operans roll som nationalscen. Operan stänger om två år, med en femårig evakuering till Gasometern i Norra Djurgårdsstaden, och väntas återöppna 2032.
– Det här är ett kvitto på hårt arbete mellan många parter. Det visar att vi tar ansvar för hela operan – både för byggnaden och kulturarvet, men också för verksamheten, som kommer att få mycket bättre förutsättningar att bedriva sin fantastiska verksamhet som nationalscen för opera och balett i Sverige, säger kulturminister Parisa Liljestrand (M).
Renoveringen av Operan är ett jätteprojekt, där allt från avlopp till ventilation ska bytas ut.
– Det är det mest komplexa projekt fastighetsverket någonsin har genomfört. Det här är en väldigt känslig kulturmiljö, och här ska vi byta allt – avlopp, el, värme, ventilation. Så det är ett mycket komplext projekt, och det är betydligt större än något vi tidigare företagit oss, säger generaldirektören för Statens fastighetsverk, Max Elger.
Elger påpekar också att den dyra prislappen, som beräknas uppgå till totalt 3,5 miljarder kronor, beror mycket på den känsliga miljön som man måste ta hänsyn till.
– Det blir så här dyrt eftersom vi måste ta stor hänsyn till den befintliga byggnaden. Samtidigt är operaverksamhet en mycket specifik verksamhet som kräver särskilda faciliteter för att kunna genomföras på ett bra sätt.
Med finansiering på drygt tre miljarder kronor från staten och 300 miljoner kronor i privata donationer från Antonia Ax:son Johnson med familj, Erling-Perssons stiftelse och Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond, möjliggörs renoveringen, vilket innebär förbättringar både för byggnaden och kulturverksamheten, menar finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).
– Skattebetalarna gör ett åtagande på drygt tre miljarder kronor, och Operan har dessutom samlat in donationer på ungefär 300 miljoner kronor som möjliggör att man kan göra ännu mer för verksamheten. Det är väldigt glädjande att det finns ett så starkt engagemang för både huset och verksamheten, och det har manifesterats genom den insamling som Operan har gjort, säger han.
Projektet innebär en total modernisering av operahuset, inklusive en ny scen som byggs på en gammal festvåning i vad som nu är Rotundan. Scenen byggs specifikt för barn- och ungdomsverksamhet och kommer att ha plats för 200 besökare.
– Det är helt avgörande för verksamheten, både att vi får en total modernisering av hela huset och att vi får påbyggnaden som skapar ännu bättre förutsättningar för alla delar av verksamheten – inte minst för barn- och ungdomsverksamheten. Genom att vi får en egen, riktig andra scen för första gången kan vi göra ännu fler föreställningar för barn och unga, så att fler unga får upptäcka kulturens kraft, säger vd:n för Kungliga Operan, Fredrik Lindgren.
Under den långa renoveringsperioden, där totalt 1 400 rum ska renoveras, kommer Kungliga Operan att hålla stängt i fem år med start den 1 juli 2026. Från och med den 1 februari 2027 flyttar Operans verksamhet tillfälligt till scenen Gasometern i Gasklockan, belägen i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm, vilket Fredrik Lindgren ser som en möjlighet att för locka en ny publik.
– Vi ser fram emot att möta publiken i Gasometern. Det är en ny och spännande evenemangsbyggnad som jag tror kommer att göra det möjligt för oss att nå både vår nuvarande etablerade publik och många nya besökare. Den här spännande lokalen erbjuder dessutom plats för ännu fler.
