Kineserna har sedan länge använt sig av mat och örter för att behandla till synes obotliga sjukdomar. De gjorde det redan på den tiden då tecknen skrevs på ben och sköldpaddsskal.
För länge sedan fanns det, enligt den kinesiska mytologin, en läkare som reste runt med örtfyllda påsar, några guldnålar och tusen uns guld. Sanningen att säga så hade han inte tusen uns guld, men han fanns på riktigt och hade akupunkturnålar av guld. Han hade också en tro på att varje mänskligt liv var dyrbarare än tusen uns guld. Hans namn var Sun Shu Mao (581–682 e.Kr.), och baserat på sin tro skrev han en bok som hette ”Ett tusen uns rent guld”.
I boken beskrev han olika dieter, som med hjälp av specifika livsmedel och kinesiska örter kunde bota sjukdomar som struma, nattblindhet och beriberi. Idag förstår vi vetenskapen bakom behandlingen av dessa sjukdomar: jod för struma, vitamin A för nattblindhet och vitamin B-1 för beriberi. Men förstår vi hur vi ska använda livsmedlen och de kinesiska örterna för att behandla sjukdomar idag, runt 1 400 år senare?
Dietmat i öst behandlar sjukdomar
Vi har nu studier som visar att mat och kinesiska örter är effektiva vid behandling av nästan alla åkommor som människan känner till. Det västerländska begreppet diet syftar nästan alltid på en bantningsmetod.
En kinesisk dietkost kan förstås också fokusera på viktminskning, men dess främsta syfte är att behandla sjukdomar. En västerländsk diet fokuserar på proteiner, kalorier, kolhydrater, vitaminer och andra näringsämnen, medan en kinesisk diet fokuserar på de fem smakerna, de fem energierna, rörlighet och matens organiska påverkan.
Grundprincipen är: om jag fryser ska jag äta något varmt; om jag känner mig varm ska jag äta något kallt. Det låter enkelt, men det finns djupare innebörder.
Grundprincipen är: om jag fryser ska jag äta något varmt; om jag känner mig varm ska jag äta något kallt. Det låter enkelt, men det finns djupare innebörder.
Livsmedlens fem smaker
Kineserna kategoriserar livsmedel i fem smaker. Smaker är viktiga i både mat och kinesiska örter, eftersom varje smak påverkar ett visst inre organ. De fem smakerna är: sött, surt, beskt, salt och syrligt eller starkt. Om du tenderar att skämma bort dig med de söta och salta livsmedlen och går miste om de bittra, sura och beska livsmedlens hälsoeffekter, bör du utöka ditt spektrum av smaker. Söta livsmedel påverkar magen och mjälten, som exempelvis honung, socker och vattenmelon.
Västerlänningar tänker att godis och glass är sött. Prova i stället korn, mungbönor och solrosfrön – dessa söta livsmedel hjälper till att neutralisera de toxiska effekterna av andra livsmedel. Om du ännu inte har smakat mungbönor så ge dem en chans. Har du diabetes är det också utmärkt mat för din hälsa.
Sura livsmedel som vinäger, oliver, citroner och adzukibönor hindrar rörelse och kan hjälpa mot diarré. Bittra livsmedel kan bidra till att minska kroppsvärmen. Exempel på bittra livsmedel är rädisor, sjögräs och kaffe. Salt mat mjukar upp hårdhet vilket förklarar varför kelp och sjögräs vanligtvis används för struma. Mat med frän eller skarp smak, såsom kinesisk pepparmynta eller ingefära, främjar energicirkulation. Stark te gjort på pepparmynta ger ofta lätt svettning i pannan.
Livsmedlens fem energier
När man hänvisar till matens fem energier innefattar den kinesiska teorin bara livsmedlens förmåga att få dig att känna dig varm eller kall. Men energierna kategoriseras även som kall, kylig, neutral, varm och het. Detta är en mycket viktig aspekt av livsmedel eftersom en ”balanserad kost” kommer att se olika ut beroende på en persons konstitution.
Till exempel kan en person med en kall konstitution behöva mer varm mat. Om en person lider av reumatism, där smärtan är värre under kalla dagar, är det klokt att personen äter varm mat såsom soppa med kinesiska örter som ingefära, röd paprika, grön paprika eller kanel.
Att förstå livsmedlens energier är av yttersta vikt för att kunna skapa balans. Örter är ofta effektivare och mer snabbverkande än livsmedel och därför används ofta örter i kinesisk matlagning.
Detta ämne är stort och jag har bara täckt två ämnen som hittills handlat om kinesiska örter, mat och kostteori. De övriga viktigaste skillnaderna mellan den västerländska dieten och det kinesiska begreppet kost är: transport av livsmedel i kroppen och livsmedlens påverkan. Om du vill veta mer om dessa begrepp läs i min nästa artikel.
Artikelförfattaren Cathy Margolin är diplomerad inom österländsk medicin. Artikeln publicerades ursprungligen på www.pacherbs.com
Hjälp oss att driva tidningen vidare!
En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.
