Svensk ekonomi krymper och inflationen väntas sjunka ned ännu djupare under målet när nya inflationssiffror presenteras på torsdag.
– Riksbanken skulle kunna gå snabbare fram, säger Albin Kainelainen, generaldirektör på Konjunkturinstitutet (KI).
Albin Kainelainen utesluter inte att svensk ekonomi – som just nu krymper – snart stabiliseras med en inflation en bit under inflationsmålet på 2,0 procent.
– Om något år kan vi absolut vara tillbaka i en värld där inflationen fastnat på 1,6-1,7 procent igen. Sedan kan man diskutera hur stort problem det är, säger han.
Vill se sänkningar på varje möte
Vägen dit tror han kommer präglas av prishöjningar i tjänstesektorn, som håller uppe inflationen, och lägre energipriser som trycker nedåt.
Riksbanken, med chefen Erik Thedéen, har "gjort ett väldigt bra jobb med att få ned inflationen", enligt Kainelainen. Men vägen ned till en styrränta som inte stramar åt borde vara tydligare, snabbare och rakare, tycker han.
– Vi förespråkar att de sänker med 0,25 procentenheter på varje möte, säger han.
Det innebär tre räntesänkningar till i år och ytterligare minst tre nästa år – ned till 2,00 procent i styrränta.
John Hassler, professor i nationalekonomi på Stockholms universitet, ser risker med att gå alltför snabbt fram.
– Vi har en inflation och inflationsförväntningar runt 2 procent, arbetslösheten stiger och BNP-tillväxten är lite för låg. Stimulans behövs, men det går inte att bara blåsa på och sänka räntan omedelbart till 2 procent (från dagens 3,50 procent), säger han.
Då ser han en risk att man måste höja snart igen:
– En sådan ryckighet är inte bra. Det är bättre att vara lite långsam i anpassningen nedåt.
"Det är väldigt ovanligt"
Hushåll får mer köpkraft när lönerna ökar mer än inflationen. Därtill kommer räntesänkningarna, som just nu främst hjälper hushåll med bolån, enligt Hassler.
Men motvinden på svensk arbetsmarknad håller nog i sig ett tag till, tror han:
– Arbetsmarknaden kommer alltid med en viss eftersläpning.
Enligt KI-chefen handlar det nu om att komma ur lågkonjunkturen och få igång "en normal tillväxt".
– Vi är inne i en väldigt lång period där hushållen inte ökar konsumtionen. Det är väldigt ovanligt, säger han.
Att konsumtionen skulle börja ta fart i höst framstår som alltmer osäkert, enligt Kainelainen. Snarare mot slutet av året eller i början av 2025.
– Hushållen uppfattar nog fortfarande att det är väldigt dyrt att konsumera, trots att priserna slutat öka. Men de tittar ju – helt korrekt – på prisnivåerna.
