loadingFör den som behandlats med antidepressiva läkemedel kan det vara tufft att sluta. Allmänläkaren André Marx (th) har mött många patienter som behöver trappa ner under lång tid. Foto: Isabell Höjman / TT och Alexander Donka /pressbild
För den som behandlats med antidepressiva läkemedel kan det vara tufft att sluta. Allmänläkaren André Marx (th) har mött många patienter som behöver trappa ner under lång tid. Foto: Isabell Höjman / TT och Alexander Donka /pressbild
Inrikes

Kan vara svårt sluta med antidepressiva

Petra Hedbom/TT

Över en miljon svenskar använder antidepressiva läkemedel. Många blir hjälpta men studier visar att det kan vara svårt att avsluta sin behandling.

– Många läkare misstar abstinens med att patienten återfaller i sin sjukdom, säger läkaren André Marx.

Enligt en nypublicerad analys i tidskriften Lancet Psychiatry upplever en av sex som slutar med sina antidepressiva läkemedel obehag. Yrsel, huvudvärk, illamående, sömnsvårigheter, oro och myrkrypningar hör till de vanligaste. Forskarna bakom studien skriver att det är viktigt att både patienter och hälso- och sjukvårdspersonal är medvetna om riskerna.

Tidigare metaanalyser har visat på att en betydligt högre andel, upp till 50 procent, upplever problem när de slutar med läkemedlen. Denna visar alltså att det är betydligt färre.

André Marx, allmänläkare som länge engagerat sig i antidepressiva läkemedel och nyligen gett ut en bok om dessa, pekar på att den nya analysen inkluderat studier som underskattar förekomsten av abstinensbesvär.

Drev specialistmottagning

– Den nya studien är dessvärre högst missvisande på flera punkter. Utifrån det fåtal randomiserade studier som gjorts drabbas över 40 procent av abstinensreaktioner när de försöker sluta efter några månaders användning, vilket tidigare studier visat, säger han.

André Marx drev tidigare landets enda offentligt finansierade mottagning specialiserad på nedtrappning av antidepressiva läkemedel. Mottagningen var ett pilotprojekt, men lades ner hösten 2023.

Han menar att stödet från sjukvårdens sida brister till de patienter som har svårt att sluta sin behandling. Enligt honom visar både forskning och erfarenheter från de patienter han träffat att en väldigt långsam nedtrappning ofta fungerar. Det kan handla om en gradvis minskning under månader, ibland år.

– Abstinenssymtom för antidepressiva läkemedel är väsentligen de samma som för bensodiazepiner som i början inte heller ansågs som beroendeframkallande. Liksom med dessa har en långsam nedtrappning visat sig vara effektiv, säger han.

Svårt att dela

Enligt den nya studien var risken för utsättningsproblem högre hos vissa läkemedel än andra, bland annat för imipramin, paroxetin och venlafaxin.

En utmaning vid nedtrappning är att tabletterna inte alltid finns i så låga doser och att det är svåra att dela.

– På samma sätt som att läkare tränas i att sätta in antidepressiva så borde de också lära sig hur man avslutar behandlingen. Det går till exempel att beställa anpassade styrkor, säger André Marx.

Hans tips till den som upplever att det är svårt att sluta är att komma påläst till sin läkare.

– Det är också bra att vara beredd på att det kan ta tid, säger han.

Vanliga läkemedel och hur de fungerar

1. Selektiva serotoninåterupptagshämmare, (SSRI). SSRI ökar halten av signalsubstansen serotonin i hjärnan.

Exempel på läkemedel är sertralin, escitalopram, fluoxetin, citalopram och paroxetin.

2. Selektiva serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI). SNRI ökar halten av signalsubstanserna serotonin och noradrenalin i hjärnan. Används till exempel när man inte har fått tillräcklig effekt av SSRI.

Exempel på läkemedel är: venlafaxin/duloxetin, buproprion och mirtazapin.

3. Tricykliska antidepressiva, (TCA). TCA ökar halterna av signalsubstanserna serotonin och noradrenalin i hjärnan.

Exempel på läkemedel är: klomipramin, amitriptylin, nortriptylin.

Många av dessa läkemedel kan också fungera mot ångest.

Källa: 1177, Uppdrag psykisk hälsa/SKR

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingFör den som behandlats med antidepressiva läkemedel kan det vara tufft att sluta. Allmänläkaren André Marx (th) har mött många patienter som behöver trappa ner under lång tid. Foto: Isabell Höjman / TT och Alexander Donka /pressbild
För den som behandlats med antidepressiva läkemedel kan det vara tufft att sluta. Allmänläkaren André Marx (th) har mött många patienter som behöver trappa ner under lång tid. Foto: Isabell Höjman / TT och Alexander Donka /pressbild
Inrikes

Kan vara svårt sluta med antidepressiva

Petra Hedbom/TT

Över en miljon svenskar använder antidepressiva läkemedel. Många blir hjälpta men studier visar att det kan vara svårt att avsluta sin behandling.

– Många läkare misstar abstinens med att patienten återfaller i sin sjukdom, säger läkaren André Marx.

Enligt en nypublicerad analys i tidskriften Lancet Psychiatry upplever en av sex som slutar med sina antidepressiva läkemedel obehag. Yrsel, huvudvärk, illamående, sömnsvårigheter, oro och myrkrypningar hör till de vanligaste. Forskarna bakom studien skriver att det är viktigt att både patienter och hälso- och sjukvårdspersonal är medvetna om riskerna.

Tidigare metaanalyser har visat på att en betydligt högre andel, upp till 50 procent, upplever problem när de slutar med läkemedlen. Denna visar alltså att det är betydligt färre.

André Marx, allmänläkare som länge engagerat sig i antidepressiva läkemedel och nyligen gett ut en bok om dessa, pekar på att den nya analysen inkluderat studier som underskattar förekomsten av abstinensbesvär.

Drev specialistmottagning

– Den nya studien är dessvärre högst missvisande på flera punkter. Utifrån det fåtal randomiserade studier som gjorts drabbas över 40 procent av abstinensreaktioner när de försöker sluta efter några månaders användning, vilket tidigare studier visat, säger han.

André Marx drev tidigare landets enda offentligt finansierade mottagning specialiserad på nedtrappning av antidepressiva läkemedel. Mottagningen var ett pilotprojekt, men lades ner hösten 2023.

Han menar att stödet från sjukvårdens sida brister till de patienter som har svårt att sluta sin behandling. Enligt honom visar både forskning och erfarenheter från de patienter han träffat att en väldigt långsam nedtrappning ofta fungerar. Det kan handla om en gradvis minskning under månader, ibland år.

– Abstinenssymtom för antidepressiva läkemedel är väsentligen de samma som för bensodiazepiner som i början inte heller ansågs som beroendeframkallande. Liksom med dessa har en långsam nedtrappning visat sig vara effektiv, säger han.

Svårt att dela

Enligt den nya studien var risken för utsättningsproblem högre hos vissa läkemedel än andra, bland annat för imipramin, paroxetin och venlafaxin.

En utmaning vid nedtrappning är att tabletterna inte alltid finns i så låga doser och att det är svåra att dela.

– På samma sätt som att läkare tränas i att sätta in antidepressiva så borde de också lära sig hur man avslutar behandlingen. Det går till exempel att beställa anpassade styrkor, säger André Marx.

Hans tips till den som upplever att det är svårt att sluta är att komma påläst till sin läkare.

– Det är också bra att vara beredd på att det kan ta tid, säger han.

Vanliga läkemedel och hur de fungerar

1. Selektiva serotoninåterupptagshämmare, (SSRI). SSRI ökar halten av signalsubstansen serotonin i hjärnan.

Exempel på läkemedel är sertralin, escitalopram, fluoxetin, citalopram och paroxetin.

2. Selektiva serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI). SNRI ökar halten av signalsubstanserna serotonin och noradrenalin i hjärnan. Används till exempel när man inte har fått tillräcklig effekt av SSRI.

Exempel på läkemedel är: venlafaxin/duloxetin, buproprion och mirtazapin.

3. Tricykliska antidepressiva, (TCA). TCA ökar halterna av signalsubstanserna serotonin och noradrenalin i hjärnan.

Exempel på läkemedel är: klomipramin, amitriptylin, nortriptylin.

Många av dessa läkemedel kan också fungera mot ångest.

Källa: 1177, Uppdrag psykisk hälsa/SKR

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024