Det har varit en snackis i både traditionella och sociala medier att julen börjar allt tidigare – redan i november – och sedan får ett tvärt slut, ofta när granen börjat barra och man har tröttnat på tomtarna. Annat var det förr, när julen pågick i dagarna tolv, med början just på julafton, och var fylld av traditioner och ritualer.
I äldre tider var det inte julaftonen som räknades. Efter att Sverige hade blivit kristnat var julafton förr en dag och kväll för stilla, katolsk kontemplation. Detta föregicks av 40 dagars fastande då man avstod från alla animaliska produkter, samt alkohol.
Från den 25 december däremot var det något annat, med festligheter i dagarna tolv, och, för dem som hade resurser, ett oavbrutet överflöd av mat och dryck.
