Klimatet och kriget i Ukraina dominerar valdebatten i EU. I Tyskland växer opinionen för att få slut på sanktionerna mot Ryssland; exportindustrin tar stor skada. I Frankrike vill man inte att kinesiska elbilar ska subventioneras, i stället ska den inhemska bilindustrin skyddas. Bedömare tror att högerpopulistiska partier kommer att stärka sin position, skriver Johan Westerholm. 

Inför valet till Europaparla­mentet, EUP, börjar den svenska valrörelsen sakta vakna till liv. Intresset för detta val har historiskt varit lågt, präglat av korta valrörelser och lågt valdeltagande. 

Valdeltagandet i Sverige vid valet till EUP 2019 var 55 procent – ett högre valdeltagande än genomsnittet för hela EU samt en ökning med fyra procentenheter jämfört med 2014 års Europaparlaments­­val. Men i år, när den svenska valdagen infaller på en söndag efter en fyradagarshelg med nationaldagsfirande den 6 juni, kan valdeltagandet mycket väl falla tillbaka till 50-procentsnivån. Och det är främst de partier eller initiativ som är mest EU-kritiska som kommer att ha svårast att mobilisera sina skeptiska väljare att avlägga sin röst efter en ledig långhelg.