loadingEn flaska läsk kan berätta en del om svårigheterna med att minska halten koldioxid i atmosfären. William Henry, som givit namn åt Henrys lag, detalj ur gravyr av Henry Cousins ​​(1809–1864), efter ett porträtt av James Lonsdale (1777–1839). Foto: Public Domain /Andreas Rentz/Getty Images
En flaska läsk kan berätta en del om svårigheterna med att minska halten koldioxid i atmosfären. William Henry, som givit namn åt Henrys lag, detalj ur gravyr av Henry Cousins ​​(1809–1864), efter ett porträtt av James Lonsdale (1777–1839). Foto: Public Domain /Andreas Rentz/Getty Images
Krönika

Jan Blomgren: Läskig lösning ska rädda klimatet

Jan Blomgren

Nu ska betydande skattemedel satsas i Sverige på att lagra koldioxid med biologiskt ursprung. Syftet påstås vara att påverka klimatet på planeten jorden. Hela programmet är feltänkt, vilket kan förklaras om man öppnar en flaska med kolsyrad läskedryck. Jan Blomgren förklarar hur detta hänger ihop.

Nyligen presenterades en satsning om 36 miljarder kronor för Bio-CCS. CCS (Carbon Capture and Storage) innebär att man fångar in koldioxid och lagrar den, företrädesvis i geologiska håligheter långt ner i jordskorpan. För att kvala in som Bio-CCS krävs att koldioxiden kommer från förbränning av biologiskt material, som ved, sopor eller liknande.

Den underliggande tanken är att det finns ett behov att sänka halten av koldioxid i atmosfären för att undvika att klimatet blir varmare. Att några av grundbultarna i programmet bortser från naturlagarna har beskrivits i en tidigare krönika.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingEn flaska läsk kan berätta en del om svårigheterna med att minska halten koldioxid i atmosfären. William Henry, som givit namn åt Henrys lag, detalj ur gravyr av Henry Cousins ​​(1809–1864), efter ett porträtt av James Lonsdale (1777–1839). Foto: Public Domain /Andreas Rentz/Getty Images
En flaska läsk kan berätta en del om svårigheterna med att minska halten koldioxid i atmosfären. William Henry, som givit namn åt Henrys lag, detalj ur gravyr av Henry Cousins ​​(1809–1864), efter ett porträtt av James Lonsdale (1777–1839). Foto: Public Domain /Andreas Rentz/Getty Images
Krönika

Jan Blomgren: Läskig lösning ska rädda klimatet

Jan Blomgren

Nu ska betydande skattemedel satsas i Sverige på att lagra koldioxid med biologiskt ursprung. Syftet påstås vara att påverka klimatet på planeten jorden. Hela programmet är feltänkt, vilket kan förklaras om man öppnar en flaska med kolsyrad läskedryck. Jan Blomgren förklarar hur detta hänger ihop.

Nyligen presenterades en satsning om 36 miljarder kronor för Bio-CCS. CCS (Carbon Capture and Storage) innebär att man fångar in koldioxid och lagrar den, företrädesvis i geologiska håligheter långt ner i jordskorpan. För att kvala in som Bio-CCS krävs att koldioxiden kommer från förbränning av biologiskt material, som ved, sopor eller liknande.

Den underliggande tanken är att det finns ett behov att sänka halten av koldioxid i atmosfären för att undvika att klimatet blir varmare. Att några av grundbultarna i programmet bortser från naturlagarna har beskrivits i en tidigare krönika.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024