Inflationen i februari väntas stiga till 2,7 procent enligt KPIF-måttet, upp från 2,2 procent i januari. Bland annat på grund av högre elpriser. Men trots det kan Riksbanken bjuda på en räntesänkning till senare i år.

Rensar man bort energipriser och tittar på den underliggande KPIF-inflationen tror marknaden dock att inflationsnivån ligger kvar på samma nivå som i januari – 2,7 procent.

Facit kommer i form av preliminära beräkningar av Statistiska centralbyrån (SCB), som skickas ut på torsdag morgon.

– Det är egentligen inte så farligt med elen. Terminerna på elmarknaden pekar ganska brant nedåt i mars och fram till juni ska elpriserna falla med 80 procent enligt marknadens prissättning, säger Olle Holmgren, chefsstrateg på SEB.

Kallt väder ger dyrare el

Elprislyftet i februari hänger ihop med kallt väder i första halvan av februari och att energipriserna i Europa steg en del i början av året.

Livsmedelspriserna är en annan komponent som håller uppe inflationstrycket. De ser enligt producentpriser och Konjunkturinstitutets mätningar nu ut att stiga med kanske 4 procent under 2025, jämfört med fjolårets cirka 3 procent, enligt Holmgren.

Riksbankens inflationsmål ligger på 2 procent. Men marknaden räknar trots att inflationen nu ligger tydligt över denna nivå med att riksbankschefen Erik Thedéen och hans direktion bjuder på en räntesänkning till i år – ned med 0,25 procentenheter till 2,00 procent någon gång i maj-augusti.

Tror på räntesänkning

Holmgren tror på en sänkning i maj:

– Det är lite osäkert om den kommer alls. Men vi tycker ändå att den här uppgången i inflation ser ut att bli tillfällig och att det finns en del osäkerhet om återhämtningen i svensk ekonomi.

Till bilden hör att sannolikheten för fler sänkningar av styrräntan i eurozonen och USA är stor.

En sänkning av Riksbankens styrränta – som bland annat brukar trycka ned räntan på bolån med rörlig ränta – ökar inhemsk efterfrågan och stimulerar därmed till ett högre inflationstryck i ekonomin.