loadingHybrit är det projekt som fått mest stöd från Industriklivet för sin satsning på fossilfritt stål. Bild från testanläggningen i Luleå. Foto: hybritdevelopment.se
Hybrit är det projekt som fått mest stöd från Industriklivet för sin satsning på fossilfritt stål. Bild från testanläggningen i Luleå. Foto: hybritdevelopment.se
Inrikes

Industriklivet – ineffektivt stöd till en fossilfri industri

Olle Felten

Industriklivet är ett stödprogram som syftar till att driva på ”den gröna omställningen”. Riksrevisionen kritiserar hanteringen av stödet och kategoriserar det som ineffektivt i en ny granskning.

Riksrevisionens granskningsrapport (RiR 2024:17) som offentliggjordes den 17 september beskriver Industriklivet som ”osäkra miljardsatsningar på minskade utsläpp från industrin”. Flera andra aktörer har också, i en allt stridare ström, börjat kritisera de enorma investeringar som görs i många av de mer spektakulära industriprojekt som åtnjuter olika typer av EU-stöd och statliga stöd till förment ”gröna” investeringar.

Riksrevisionens huvudbudskap i effektivitetsgranskningen av Industriklivet är att ”både regeringens utformning av, och Energimyndighetens arbete med, Industriklivet har flera brister. Riksrevisionen bedömer därmed att det finns en risk för att Industriklivet inte på ett effektivt sätt bidrar till vare sig industrins klimatomställning eller Sveriges klimatmål.”

Industriklivet

”Industriklivet” eta­blerades 2018 som en metod för att genom statligt stöd katalysera åtgärder för att minska användningen av fossil energi inom industrin. Stödets inriktning har utökats flera gånger, men ramen för Industriklivet har hela tiden varit klimatpolitiskt och riktat mot processindustrin.

Industriklivets stöd får användas till forskning, innovation och investeringar inom tre områden:

• att minska processindustrins utsläpp av växthusgaser

• negativa utsläpp genom CCS, Carbon Caption and Storing, tillkom 2019

• ”strategiskt viktiga insatser inom industrin” som kan bidra till att minska växthusgasutsläppen i övriga samhället, tillkom 2021.

Stödet hanteras av Energimyndigheten som fram till i maj i år fördelat 5,7 miljarder kronor till 167 olika projekt.

Industriklivet är en del 
av Sveriges implementering av EU-projektet ”Next Generation EU”, ett lånefinansierat projekt för ”den gröna omställningen”. Det ingår sedan 2021 i EU:s Facilitet för återhämtning och resiliens (The Recovery and Resilience Facility, RRF).

Källa: Riksrevisionen och Energimyndigheten

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingHybrit är det projekt som fått mest stöd från Industriklivet för sin satsning på fossilfritt stål. Bild från testanläggningen i Luleå. Foto: hybritdevelopment.se
Hybrit är det projekt som fått mest stöd från Industriklivet för sin satsning på fossilfritt stål. Bild från testanläggningen i Luleå. Foto: hybritdevelopment.se
Inrikes

Industriklivet – ineffektivt stöd till en fossilfri industri

Olle Felten

Industriklivet är ett stödprogram som syftar till att driva på ”den gröna omställningen”. Riksrevisionen kritiserar hanteringen av stödet och kategoriserar det som ineffektivt i en ny granskning.

Riksrevisionens granskningsrapport (RiR 2024:17) som offentliggjordes den 17 september beskriver Industriklivet som ”osäkra miljardsatsningar på minskade utsläpp från industrin”. Flera andra aktörer har också, i en allt stridare ström, börjat kritisera de enorma investeringar som görs i många av de mer spektakulära industriprojekt som åtnjuter olika typer av EU-stöd och statliga stöd till förment ”gröna” investeringar.

Riksrevisionens huvudbudskap i effektivitetsgranskningen av Industriklivet är att ”både regeringens utformning av, och Energimyndighetens arbete med, Industriklivet har flera brister. Riksrevisionen bedömer därmed att det finns en risk för att Industriklivet inte på ett effektivt sätt bidrar till vare sig industrins klimatomställning eller Sveriges klimatmål.”

Industriklivet

”Industriklivet” eta­blerades 2018 som en metod för att genom statligt stöd katalysera åtgärder för att minska användningen av fossil energi inom industrin. Stödets inriktning har utökats flera gånger, men ramen för Industriklivet har hela tiden varit klimatpolitiskt och riktat mot processindustrin.

Industriklivets stöd får användas till forskning, innovation och investeringar inom tre områden:

• att minska processindustrins utsläpp av växthusgaser

• negativa utsläpp genom CCS, Carbon Caption and Storing, tillkom 2019

• ”strategiskt viktiga insatser inom industrin” som kan bidra till att minska växthusgasutsläppen i övriga samhället, tillkom 2021.

Stödet hanteras av Energimyndigheten som fram till i maj i år fördelat 5,7 miljarder kronor till 167 olika projekt.

Industriklivet är en del 
av Sveriges implementering av EU-projektet ”Next Generation EU”, ett lånefinansierat projekt för ”den gröna omställningen”. Det ingår sedan 2021 i EU:s Facilitet för återhämtning och resiliens (The Recovery and Resilience Facility, RRF).

Källa: Riksrevisionen och Energimyndigheten

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024