loadingTotalt 160|000 vuxna (16–65 år) i 31 länder medverkade i Piaac 2023. Foto: Anders Humlebo/TT
Totalt 160|000 vuxna (16–65 år) i 31 länder medverkade i Piaac 2023. Foto: Anders Humlebo/TT
Inrikes

Hur kompetenta är vuxna svenskar? Test ger besked

Anna Lena Wallström/TT

Det är inte bara skolelever som testas i Pisa och andra internationella kunskapsmätningar. Det görs också ett slags Pisa för vuxna. I dag får vi veta hur kompetenta vuxna i Sverige är i förhållande till andra länder.

Studien kallas Piaac (Program for the International Assessment of Adult Competences) och mäter läsförmåga, räknefärdigheter och problemlösningsförmåga.

Precis som med elevstudien Pisa är det den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD som ansvarar för Piaac internationellt. För den svenska delen ansvarar SCB.

Enda i sitt slag

Piaac är unik, eftersom det är den enda internationella mätningen av färdigheter bland vuxna. Men dagens Piaac-rapport blir dubbelt intressant. Förutom att olika länders resultat går att jämföra blir det också möjligt att se hur kompetensnivån bland svenskarna förändrats på tio år.

– Redan 2012 använde man internet och kommunikationsteknologi i stor utsträckning. Men tekniken har utvecklats ytterligare och de färdigheter som behövs har också förändrats. Frågorna har anpassats efter hur det ser ut i dag, säger Lotta Larsson, SCB:s projektledare för Piaac.

När Piaac genomfördes första gången, 2012, gick det riktigt bra. Sverige låg över snittet på samtliga tre områden, alltså läsning, räkning och problemlösning. Det var bara tre andra länder som klarade detta: Finland, Nederländerna och Norge.

Störst gap

Men det svenska resultatet visade också på stora gap. Sverige hörde till de länder som hade störst poängskillnader mellan låg- och högpresterande. Skillnaderna beror främst på utbildningsnivå och födelseland. Sverige hade då en av de högsta andelarna utrikes födda bland de länder som deltog. SCB konstaterade att nyanlända av naturliga orsaker har svårare att genomföra ett prov på svenska, men att även personer som bott länge i Sverige kan ha språkproblem.

Mot den bakgrunden har det också kommit signaler om att det kanske inte går fullt lika bra i den nu aktuella Piaac. Forskare och experter har pekat på att andelen utrikes födda ökat kraftigt i Sverige sedan den första mätningen, vilket sannolikt skulle ge negativt utslag i resultatet. Besked om hur det gått kommer klockan 11, då både OECD:s och SCB:s rapporter släpps.

Testet Piaac

I den svenska delen av Piaac 2023 har 3 700 personer deltagit. De är födda mellan 1957 och 2006.

Efter informationsbrev har de personer som tackat ja till att delta intervjuats och testats under ett två timmar långt hembesök. Detta skedde 2022-2023.

Intervjufrågorna handlar bland annat om utbildning och it-användning.

Läsning, räkning och problemlösningsförmåga ingår i testet - förmågor som bedöms vara nödvändiga på arbetsmarknad och i samhällslivet.

Testerna genomförs på surfplatta.

Källa: SCB

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingTotalt 160|000 vuxna (16–65 år) i 31 länder medverkade i Piaac 2023. Foto: Anders Humlebo/TT
Totalt 160|000 vuxna (16–65 år) i 31 länder medverkade i Piaac 2023. Foto: Anders Humlebo/TT
Inrikes

Hur kompetenta är vuxna svenskar? Test ger besked

Anna Lena Wallström/TT

Det är inte bara skolelever som testas i Pisa och andra internationella kunskapsmätningar. Det görs också ett slags Pisa för vuxna. I dag får vi veta hur kompetenta vuxna i Sverige är i förhållande till andra länder.

Studien kallas Piaac (Program for the International Assessment of Adult Competences) och mäter läsförmåga, räknefärdigheter och problemlösningsförmåga.

Precis som med elevstudien Pisa är det den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD som ansvarar för Piaac internationellt. För den svenska delen ansvarar SCB.

Enda i sitt slag

Piaac är unik, eftersom det är den enda internationella mätningen av färdigheter bland vuxna. Men dagens Piaac-rapport blir dubbelt intressant. Förutom att olika länders resultat går att jämföra blir det också möjligt att se hur kompetensnivån bland svenskarna förändrats på tio år.

– Redan 2012 använde man internet och kommunikationsteknologi i stor utsträckning. Men tekniken har utvecklats ytterligare och de färdigheter som behövs har också förändrats. Frågorna har anpassats efter hur det ser ut i dag, säger Lotta Larsson, SCB:s projektledare för Piaac.

När Piaac genomfördes första gången, 2012, gick det riktigt bra. Sverige låg över snittet på samtliga tre områden, alltså läsning, räkning och problemlösning. Det var bara tre andra länder som klarade detta: Finland, Nederländerna och Norge.

Störst gap

Men det svenska resultatet visade också på stora gap. Sverige hörde till de länder som hade störst poängskillnader mellan låg- och högpresterande. Skillnaderna beror främst på utbildningsnivå och födelseland. Sverige hade då en av de högsta andelarna utrikes födda bland de länder som deltog. SCB konstaterade att nyanlända av naturliga orsaker har svårare att genomföra ett prov på svenska, men att även personer som bott länge i Sverige kan ha språkproblem.

Mot den bakgrunden har det också kommit signaler om att det kanske inte går fullt lika bra i den nu aktuella Piaac. Forskare och experter har pekat på att andelen utrikes födda ökat kraftigt i Sverige sedan den första mätningen, vilket sannolikt skulle ge negativt utslag i resultatet. Besked om hur det gått kommer klockan 11, då både OECD:s och SCB:s rapporter släpps.

Testet Piaac

I den svenska delen av Piaac 2023 har 3 700 personer deltagit. De är födda mellan 1957 och 2006.

Efter informationsbrev har de personer som tackat ja till att delta intervjuats och testats under ett två timmar långt hembesök. Detta skedde 2022-2023.

Intervjufrågorna handlar bland annat om utbildning och it-användning.

Läsning, räkning och problemlösningsförmåga ingår i testet - förmågor som bedöms vara nödvändiga på arbetsmarknad och i samhällslivet.

Testerna genomförs på surfplatta.

Källa: SCB

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024