SHL-klubbarnas ekonomi försämrades förra säsongen. Klubbarnas lönekostnader ökade med 21 procent och fortsätter det så kan 6 av 14 klubbar få svårt att klara kraven på elitlicens nästa år.

Rådgivnings- och revisionsföretaget Ernst & Young (EY) har för nionde året i rad släppt rapporten "Hur mår svensk elithockey?".

Inte så bra ekonomiskt är svaret, enligt vad EY kommit fram till.

Trots att SHL slog publikrekord för andra året i rad visar EY:s genomgång att inkomsterna från biljetter äts upp av ökade lönekostnader i klubbarna.

Lönekostnaderna ökade med 21 procent förra säsongen och 11 av 14 klubbar redovisade ett negativt rörelseresultat (nettoomsättning minus totala kostnader).

"Om klubbarna inte kan hitta nya intäktsströmmar eller öka befintliga bör de se över sina lönekostnader. Det är inte ekonomiskt hållbart att lönekostnaderna ökar, utan att intäkterna också ökar", säger Carlos Esterling, på EY enligt ett pressmeddelande.

SM-finalisten Rögle hade de högsta lönekostnaderna förra säsongen på 133,9 miljoner kronor.

Lägst lönekostnader hade Malmö Redhawks med 68,1 miljoner kronor.

Den här säsongen var kravet på beviljad elitlicens från Svenska ishockeyförbundet att klubbarna skulle visa upp ett eget kapital på 8 procent av sin omsättning.

Till nästa säsong höjs det kravet till 10 procent och EY skriver att fyra klubbar, Malmö, Timrå, Örebro och Linköping, inte når upp till det kravet i dagsläget.

Fortsätter kostnadsökningen hamnar ytterligare två klubbar i riskzonen.

Rättad: I en tidigare version uppgavs fel antal klubbar som riskerar hamna i riskzonen för icke beviljad elitlicens. Rätt är att det är ytterligare två.