Grundtipset är att Riksbanken sänker styrräntan med 0,25 procentenheter till 2,25 procent på onsdag. Men allt fler bedömare tror att Riksbanken sedan tar en paus.
Från fackligt håll är budskapet klart.
"För att få tillräcklig fart på ekonomin behövs två, kanske tre, sänkningar av räntan i år", säger Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Allt mer splittrat bland ekonomer
Bland bankekonomer är dock bilden allt mer splittrad av vad som väntas. Nordeas ekonomer bekräftade i en prognos i veckan att de räknar med två räntesänkningar under våren. Men kollegorna på Handelsbanken sade att veckans sänkning blir den sista på ett tag.
Norska DNB:s ekonomer har sedan dess i en färsk analys anslutit sig till Handelsbankens spår – som dessutom ligger i linje med Riksbankens så kallade räntebana. En sänkning till, tror DNB: i januari eller i mars.
"Ytterligare lättnader är just nu inte troligt", skriver Ulf Andersson, chefsekonom på DNB i Sverige i ett pressmeddelande.
En enkät från storbanken SEB visar att ute på marknaden räknar omkring 85 procent av investerarna med en sänkning av styrräntan på onsdag. Och de 12 procent av de tillfrågade investerarna som tror att Riksbanken lämnar räntan oförändrad på 2,50 procent nu på onsdag räknar i stället med en sänkning i mars.
"En ganska stor omprisning"
För bara några veckor sedan låg betydligt fler räntesänkningar inprisade i räntemarknadens positioner.
Tittar man direkt på prissättningen på räntemarknaden pekar det ganska tydligt mot två sänkningar till. Sannolikheten för detta scenario ligger på 90 procent, enligt Amanda Sundström, räntestrateg på storbanken SEB.
– Fast det har skett en ganska stor omprisning, i takt med att räntorna i omvärlden har stigit. Då har förväntningarna på Riksbanken dragits tillbaka lite, säger hon.
Tecken på en svensk återhämtning har bidragit till att ändra marknadens bild av vad som väntas.
– Men framförallt handlar det om vad som sker i omvärlden, säger Sundström.
En stark USA-ekonomi – där nytillträdde presidenten Donald Trump befaras driva upp inflationstrycket med skattelättnader, tullar och deportationer – är en pådrivande faktor.
Tittar man på prissättningen ända in i 2026 har det till och med börjat svänga mot att det kan komma en återställare från Riksbanken nästa år – det vill säga en höjning av styrräntan igen.
– Men man ska vara försiktig med att läsa av där längst ute på kurvan, säger Sundström.
