loadingMånga med diabetes typ 1 använder en insulinpump och blodsockermätare. Nu väcks hopp om en metod att transplantera genmanipulerade celler som producerar insulin. Arkivbild. Foto: Christine Olsson/TT
Många med diabetes typ 1 använder en insulinpump och blodsockermätare. Nu väcks hopp om en metod att transplantera genmanipulerade celler som producerar insulin. Arkivbild. Foto: Christine Olsson/TT
Inrikes

Hopp om bot mot diabetes typ 1

TT

För första gången har en patient med typ 1-diabetes fått genförändrade celler transplanterade. På sikt skulle detta kunna leda till en botande behandling.

Det handlar om en ny metod som har testats på en patient i Uppsala av forskare vid Uppsala universitet.

För fyra veckor sedan fick en man i 40-årsåldern med diabetes typ 1 en liten mängd insulinproducerande celler från en donator i sin underarmsmuskel, vilket flera medier rapporterat om. Tanken är att de friska cellerna ska kunna producera insulin hos mottagaren och på så sätt bota sjukdomen.

De flesta med diabetes typ 1 behandlas med insulin för att hålla blodsockret under kontroll. Att transplantera celler är ett alternativ redan i dag, men det kräver att patienten tar immundämpande läkemedel för att undvika att kroppen stöter bort de främmande cellerna, läkemedel som har kraftiga biverkningar.

Med metoden som nu testas har de donerade cellerna förändrats genetiskt för att inte bli upptäckta av immunförsvaret.

Efter en månad med de nya cellerna mår patienten bra och cellerna har överlevt. I ett första skede har patienten bara fått en liten mängd celler för att testa om metoden är säker. Diabetessjukdomen har inte påverkats.

Nästa steg i forskningsprojektet är att göra försök med celler som odlats fram utanför kroppen, eftersom antalet donerade celler är begränsat.

– Vi behöver en stor mängd celler för att det här ska kunna bli en behandling, säger Per-Ola Carlsson, professor i medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet till Dagens Nyheter.

Resultatet som ännu inte är granskat av andra forskare eller publicerade i någon vetenskaplig tidskrift, presenteras på en diabeteskongress senare i vår.

Diabetes

Det finns två huvudtyper av diabetes: typ 1 och typ 2.

Typ 1-diabetes, även kallad ungdomsdiabetes, uppstår när kroppens immunförsvar förstör de insulinproducerande cellerna, vilket gör att personen blir beroende av att tillföra insulin.

Typ 2-diabetes, eller åldersdiabetes, beror på insulinresistens där kroppens celler inte kan använda insulin effektivt. Insulin reglerar halten av blodsocker i kroppen. Insulinresistens är ofta kopplat till livsstilsfaktorer.

Cirka 90 procent av av de drabbade i Sverige har typ 2-diabetes.

Källa: Diabetesfonden, Vårdguiden 1177.se

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingMånga med diabetes typ 1 använder en insulinpump och blodsockermätare. Nu väcks hopp om en metod att transplantera genmanipulerade celler som producerar insulin. Arkivbild. Foto: Christine Olsson/TT
Många med diabetes typ 1 använder en insulinpump och blodsockermätare. Nu väcks hopp om en metod att transplantera genmanipulerade celler som producerar insulin. Arkivbild. Foto: Christine Olsson/TT
Inrikes

Hopp om bot mot diabetes typ 1

TT

För första gången har en patient med typ 1-diabetes fått genförändrade celler transplanterade. På sikt skulle detta kunna leda till en botande behandling.

Det handlar om en ny metod som har testats på en patient i Uppsala av forskare vid Uppsala universitet.

För fyra veckor sedan fick en man i 40-årsåldern med diabetes typ 1 en liten mängd insulinproducerande celler från en donator i sin underarmsmuskel, vilket flera medier rapporterat om. Tanken är att de friska cellerna ska kunna producera insulin hos mottagaren och på så sätt bota sjukdomen.

De flesta med diabetes typ 1 behandlas med insulin för att hålla blodsockret under kontroll. Att transplantera celler är ett alternativ redan i dag, men det kräver att patienten tar immundämpande läkemedel för att undvika att kroppen stöter bort de främmande cellerna, läkemedel som har kraftiga biverkningar.

Med metoden som nu testas har de donerade cellerna förändrats genetiskt för att inte bli upptäckta av immunförsvaret.

Efter en månad med de nya cellerna mår patienten bra och cellerna har överlevt. I ett första skede har patienten bara fått en liten mängd celler för att testa om metoden är säker. Diabetessjukdomen har inte påverkats.

Nästa steg i forskningsprojektet är att göra försök med celler som odlats fram utanför kroppen, eftersom antalet donerade celler är begränsat.

– Vi behöver en stor mängd celler för att det här ska kunna bli en behandling, säger Per-Ola Carlsson, professor i medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet till Dagens Nyheter.

Resultatet som ännu inte är granskat av andra forskare eller publicerade i någon vetenskaplig tidskrift, presenteras på en diabeteskongress senare i vår.

Diabetes

Det finns två huvudtyper av diabetes: typ 1 och typ 2.

Typ 1-diabetes, även kallad ungdomsdiabetes, uppstår när kroppens immunförsvar förstör de insulinproducerande cellerna, vilket gör att personen blir beroende av att tillföra insulin.

Typ 2-diabetes, eller åldersdiabetes, beror på insulinresistens där kroppens celler inte kan använda insulin effektivt. Insulin reglerar halten av blodsocker i kroppen. Insulinresistens är ofta kopplat till livsstilsfaktorer.

Cirka 90 procent av av de drabbade i Sverige har typ 2-diabetes.

Källa: Diabetesfonden, Vårdguiden 1177.se

(TT)

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025