Förvar och undantag, skärpta gränser och ökat tryck på länder utanför Europa. Det är de nya ledorden när allt fler EU-länder kräver hårdare tag kring migrationen.

Nästan tio år har gått sedan Tysklands dåvarande förbundskansler Angela Merkel utlovade sitt berömda "wir schaffen dass" (vi klarar det) under den stora flyktingkrisen 2015. Hon såg det som både moraliskt rätt och politiskt möjligt att ta hand om dem som ville till EU, framför allt från kriget i Syrien.

Men nu är läget annorlunda. Ukrainakrig och pandemi har skakat om ekonomin och uppmärksammade våldsdåd från asylsökande och migranter har fått ytterhögern att växa i opinionen.

Det har fått både Tyskland och Frankrike att ansluta sig till länder som kräver allt hårdare tag i migrationspolitiken.

– Vi får inte utesluta några lösningar, säger Frankrikes nye inrikesminister Bruno Retailleau på väg in till ett EU-ministermöte med starkt migrationsfokus i Luxemburg på torsdagen.

”Intressant”

Sverige finns med bland påtryckarna och har tillsammans med 16 andra länder i och utanför EU vänt sig till EU-kommissionen med krav på mer effektiva sätt för att få iväg personer som inte har rätt att stanna i EU.

Växande stöd finns för att sätta upp förvar utanför EU – kanske i något land på västra Balkan – där utvisade kan hållas tills de kan skickas hem.

– Den här idén om att kunna ha återvändandecenter tycker vi är intressant. Men det måste självfallet ske i full enlighet med all internationellt regelverk. Och det måste ju finnas en vilja från det här landet att göra det, säger migrationsminister Johan Forssell (M) på plats i Luxemburg.

Undantag?

Vissa länder vill gå betydligt längre. Ungern har länge tryckt på för att all asyl- och migrationshantering ska ske utanför EU. Ungern och Nederländerna har båda dessutom begärt att få undantag från EU:s gemensamma asylpolitik för att kunna agera på egen hand och slippa den asyl- och migrationspakt som EU till sist spikade i våras.

Men där håller inte Sverige med.

– Vi är skeptiska. Tvärtom: vi måste införa den här migrationspakten. Det är ett stort steg framåt och att då komma och säga att man inte ska vara med, det går naturligtvis inte, säger Johan Forssell i Luxemburg.