loadingKamala Harris fick runt 47,5 procent av rösterna på nationell nivå mot Donald Trumps 50,8. Arkivbild. Foto: Jacquelyn Martin/AP/TT
Kamala Harris fick runt 47,5 procent av rösterna på nationell nivå mot Donald Trumps 50,8. Arkivbild. Foto: Jacquelyn Martin/AP/TT
Utrikes

Här är väljargrupperna som nobbade Harris

Niklas Svahn/TT

Kamala Harris klarade sig hyfsat bland svarta men lyckades inte vinna unga kvinnor och latinamerikaner.

– Många med latinamerikanskt ursprung är också väldigt kritiska till invandringen, säger statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson.

”Först var det den vita arbetarklassen, nu är det latinamerikaner och svarta arbetare också. Medan det demokratiska ledarskapet försvarar status quo, är det amerikanska folket argt och vill ha förändring. Och de har rätt."

Så lyder domen från den demokratiske tidigare presidentaspiranten Bernie Sanders efter Kamala Harris valförlust.

Latinamerikaner eller spansktalande utgör omkring 20 procent av USA:s befolkning. När Barack Obama återvaldes 2012 röstade 71 procent av gruppen på honom.

Tydlig trend

Men i valet i tisdags fick Kamala Harris bara runt 53 procent av deras röster jämfört med Trumps 45 procent. Det är en ökning med 13 procentenheter för Republikanerna sedan 2020, enligt NBC:s vallokalsundersökning.

Andelen latinamerikaner som röstar på Demokraterna har minskat år efter år. Detta trots uttalanden från Trump-håll om att Puerto Rico är en "flytande ö av skräp" och ett ogrundat påstående om att haitier äter hundar och katter.

– Det spelar ingen roll eftersom även många med latinamerikanskt ursprung är väldigt kritiska till invandringen och ser problemen vid södra gränsen, säger Henrik Ekengren Oscarsson, forskare i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Han pekar på att Kamala Harris inte ägde de frågor som stod högt upp på dagordningen för amerikaner, som ekonomi och invandring.

I vågmästarstaten Michigan ser Trump ut att ha lyckats öka sitt stöd bland de över 200 000 USA-araber som bor där, vilket kan ha bidragit till att han vann staten med drygt 80 000 röster. Enligt inofficiella siffror från staden Dearborn, där hälften av invånarna har arabisk bakgrund, fick Trump 42 procent av rösterna och Harris 36 procent, rapporterar The New York Times. I presidentvalet 2020 fick Biden 70 procent av rösterna i staden.

"Det räcker inte"

Även bland väljare med asiatiskt ursprung syntes en nedgång för Harris. Däremot klarade hon sig hyfsat bland svarta och fick 86 procent av den gruppens röster, enligt vallokalsundersökningar.

Demokraterna vann också väljargruppen vita, utbildade kvinnor. Men trots fokus på abortfrågan lyckades Harris ändå inte få ut fler kvinnor än för fyra år sedan. 54 procent av kvinnorna röstade på Harris, enligt undersökningarna, men det är lägre än de 57 procent som röstade på Biden 2020.

– Det verkar som att värderingsfrågor om demokrati och abort inte hade så stor chans mot de större frågorna om ekonomi och migration, säger Ekengren Oscarsson.

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingKamala Harris fick runt 47,5 procent av rösterna på nationell nivå mot Donald Trumps 50,8. Arkivbild. Foto: Jacquelyn Martin/AP/TT
Kamala Harris fick runt 47,5 procent av rösterna på nationell nivå mot Donald Trumps 50,8. Arkivbild. Foto: Jacquelyn Martin/AP/TT
Utrikes

Här är väljargrupperna som nobbade Harris

Niklas Svahn/TT

Kamala Harris klarade sig hyfsat bland svarta men lyckades inte vinna unga kvinnor och latinamerikaner.

– Många med latinamerikanskt ursprung är också väldigt kritiska till invandringen, säger statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson.

”Först var det den vita arbetarklassen, nu är det latinamerikaner och svarta arbetare också. Medan det demokratiska ledarskapet försvarar status quo, är det amerikanska folket argt och vill ha förändring. Och de har rätt."

Så lyder domen från den demokratiske tidigare presidentaspiranten Bernie Sanders efter Kamala Harris valförlust.

Latinamerikaner eller spansktalande utgör omkring 20 procent av USA:s befolkning. När Barack Obama återvaldes 2012 röstade 71 procent av gruppen på honom.

Tydlig trend

Men i valet i tisdags fick Kamala Harris bara runt 53 procent av deras röster jämfört med Trumps 45 procent. Det är en ökning med 13 procentenheter för Republikanerna sedan 2020, enligt NBC:s vallokalsundersökning.

Andelen latinamerikaner som röstar på Demokraterna har minskat år efter år. Detta trots uttalanden från Trump-håll om att Puerto Rico är en "flytande ö av skräp" och ett ogrundat påstående om att haitier äter hundar och katter.

– Det spelar ingen roll eftersom även många med latinamerikanskt ursprung är väldigt kritiska till invandringen och ser problemen vid södra gränsen, säger Henrik Ekengren Oscarsson, forskare i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Han pekar på att Kamala Harris inte ägde de frågor som stod högt upp på dagordningen för amerikaner, som ekonomi och invandring.

I vågmästarstaten Michigan ser Trump ut att ha lyckats öka sitt stöd bland de över 200 000 USA-araber som bor där, vilket kan ha bidragit till att han vann staten med drygt 80 000 röster. Enligt inofficiella siffror från staden Dearborn, där hälften av invånarna har arabisk bakgrund, fick Trump 42 procent av rösterna och Harris 36 procent, rapporterar The New York Times. I presidentvalet 2020 fick Biden 70 procent av rösterna i staden.

"Det räcker inte"

Även bland väljare med asiatiskt ursprung syntes en nedgång för Harris. Däremot klarade hon sig hyfsat bland svarta och fick 86 procent av den gruppens röster, enligt vallokalsundersökningar.

Demokraterna vann också väljargruppen vita, utbildade kvinnor. Men trots fokus på abortfrågan lyckades Harris ändå inte få ut fler kvinnor än för fyra år sedan. 54 procent av kvinnorna röstade på Harris, enligt undersökningarna, men det är lägre än de 57 procent som röstade på Biden 2020.

– Det verkar som att värderingsfrågor om demokrati och abort inte hade så stor chans mot de större frågorna om ekonomi och migration, säger Ekengren Oscarsson.

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024