Om några dagar ger förlaget Langenskiöld ut inte bara en, utan två böcker (två är dubbelt så bra som en, vilket vi visar prov på senare i numret) om arkitekten Ferdinand Boberg, som växte upp vid den gruva i Norberg där hans far började arbeta redan vid sju års ålder. Vi tog tillfället i akt, och gruvschakt, och bestämde oss för att gräva vidare, dels om Bobergs liv och dels om Nordiska Kompaniet, vars ståtliga varuhus Boberg ritade. På gamla dagar uttryckte han sin tacksamhet över alla vetenskapliga och tekniska landvinningar som han hade fått uppleva under sin levnad. Vi är lite osäkra på om Boberg inkluderade nylonstrumpan när han talade om tekniska landvinningar, men denna, som kvinnliga kunder gärna stod i kö för på 1940-talet, liksom exempelvis telefonen och tv-apparaten, var NK först med att lansera. Och icke att förglömma – djupfryst mat! NK:s produkter var inordnade under olika varumärken. ”Rakalette – rakhyvlar och tillbehör för densamma”, ”Butterit – för blandning av mejerismör och växtmargarin”, ”Flirt – för kosmetiska och hygieniska preparat i fast eller flytande form” och ”Enkå”, ett varumärke som man måste säga hade ett diversifierat utbud: allt från parfymer till – trumvirvel – sprängämnen!

NK startade Sveriges första personaltidning, Kompanirullan. 1952 publicerade man ett inlägg från en kund: ”Säkert finns det många kunder, som i likhet med mig borde fråga sakkunskapen på NK om råd vid inköp, i synnerhet om de anar en lätt förvåning. Jag fick själv en grundlig läxa för flera år sedan. Jag ringde till NK och sade att jag ville ha lever.