Intresset för att odla har vuxit kraftigt bland svenskarna de senaste åren, visar en ny undersökning. Många odlar sånt man kan äta, men främst odlar vi för att det får oss att må bra.
– Det är kul att nörda ner sig, förklarar fritidsodlaren Lewis Day.
Det är tolv år sedan Fritidsodlingens riksförbund (FOR) senast undersökte våra odlingsvanor och en hel del har hänt under den tiden. 38 procent uppger att deras odlingsintresse ökat de senaste fem åren.
– Det är glädjande att intresset ökar bland de yngre under 50 år, säger FOR:s ordförande Inger Ekrem.
– Sedan är det intressant att vi ser en trend mot att folk ser sin trädgård som en plats för att odla ätbart.
En som tillhör både den yngre gruppen och vill odla ätbart är 28-årige Lewis Day i Stockholm. Hans odlingsintresse tog ordentlig fart för tre år sedan när han flyttade till en lägenhet där han fick möjlighet att odla.
– Innan dess hade jag under ett par år blivit mer och mer intresserad genom sociala medier.
Kul att äta
I dag har han olika sorters kål och morötter i pallkragar på gården och tomater och chili på balkongen.
– Det är kul att nörda ner sig, men det bästa är alltid att äta något man odlat själv.
Det ligger nära till hands att intresset skulle ha påverkats av de senaste årens kriser, men undersökningen visar att de spelat mindre roll för våra odlingsvanor. Bara 28 procent uppger att klimatkrisen i någon omfattning påverkat deras intresse för odling. Däremot tycker 79 procent av de som har odlingsmöjligheter att egen odling är viktigt i kristider.
– Jag tror mer att det är hela samhället i sig som rör sig lite mot att vilja vara mer i trädgården, att det är något man saknar, säger Inger Ekrem.
Mår bra
Vi ser också våra trädgårdar som platser där vi umgås med vänner och familj och som får oss att må fysiskt och psykiskt bra, visar undersökningen.
– Det är samma sak för de som odlar på balkong eller har en kolonilott. Att hålla på med något som finns i jorden, att odla, är något man mår bättre av.
Även om vi odlar för att det får oss att må bra, kan det också fylla en viktig funktion för samhället, betonar Inger Ekrem.
– Den yta som vi skulle kunna odla fritidsmässigt är faktiskt större än ytan som odlas kommersiellt. Den här rapporten visar vilken potential som finns. Även om fritidsodlarna inte kan försörja hela Sverige så belastar du systemet mindre om du odlar själv så att blir det mer kvar till dem som inte har möjlighet att odla.
