Personer som utgör ett säkerhetshot men inte kan utvisas ska få begränsad välfärd och snabbare kunna utvisas, enligt förslag i en ny utredning.

– Det finns ingen plats i Sverige för personer som begår grova brott eller utgör ett säkerhetshot, säger migrationsministern.

Ingen som riskerar dödsstraff, tortyr eller annan förnedrande behandling i hemlandet får utvisas, enligt internationell rätt. Personer som klassas som säkerhetshot eller misstänks för grova brott får därför tillfälliga uppehållstillstånd i Sverige om de inte kan utvisas.

De får då också bland annat arbetstillstånd, folkbokföring, vissa bidrag och tillåts resa inom EU. De välfärdsförmånerna bör begränsas, enligt en ny utredning som lämnats över till migrationsministern.

Förenkla utvisning

I stället för att bevilja tillfälliga uppehållstillstånd ska man tillfälligt kunna stoppa, inhibera, utvisningarna så att personerna kan stanna i Sverige men med färre förmåner.

– Det har ett tungt signalvärde att de här personerna inte ges tillgång till välfärdssamhället på samma sätt som andra laglydiga personer ska ha, säger migrationsminister Johan Forssell (M).

– Nu ser vi till att genomföra de förändringar som borde varit på plats för flera år sedan.

Personen ska också kunna bli skyldig att anmäla sig hos Migrationsverket eller polisen och ska kunna förbjudas att lämna det län personen ska bo i. Tillgång till Komvux och studiestöd slopas också.

– Den som ska utvisas men tillfälligt inte kan det ska inte etablera sig här med olika bidrag och möjlighet att arbeta, säger utredaren Dag Stegeland.

Migrationsverket ska också förbereda för en utvisning under inhibitionstiden för att snabba på utvisningsprocessen.

– Så snart det öppnar sig en möjlighet att verkställa ska den tas, säger Stegeland.

Över 300 personer

Förra året utgjorde den aktuella gruppen 340 personer i Sverige, enligt Migrationsverket. De kan klassas som säkerhetshot på grund av kopplingar till internationell terrorism eller sakna skyddsskäl eftersom de kan misstänkas ha begått krigsförbrytelser, folkrättsbrott eller andra grova brott.

Enligt utredaren är den begränsade välfärden fortfarande på en rimlig nivå. Gruppen ska få dagersättning på samma nivå som asylsökande och rätt till viss hälso- och sjukvård.

Förslagen presenteras ett och ett halvt år efter att Migrationsverkets dåvarande generaldirektör Mikael Ribbenvik lämnade in en begäran om en lagändring på området och föreslås träda i kraft 2026.