loadingKommunerna införde restriktioner kring dricksvattnet i samband med misstänkta sabotagebrott i Bollebygd och Tranemo. Arkivbild. Foto: Janerik Henriksson/TT
Kommunerna införde restriktioner kring dricksvattnet i samband med misstänkta sabotagebrott i Bollebygd och Tranemo. Arkivbild. Foto: Janerik Henriksson/TT
Inrikes

Tusen vattenreservoarer med sämre sabotageskydd

Ellen Ahinko Andersson/TT

Omkring 1 100 svenska dricksvattenanläggningar har ett sämre skydd mot sabotage och intrång. En av dem är reservoaren i Bollebygd som tillsammans med anläggningar i Bollnäs och Tranemo nyligen utsatts för misstänkt sabotage.

I alla tre anläggningar misstänks obehöriga ha tagit sig in. I Bollebygd har uppmaningen att inte dricka vatten direkt ur kranen nu gällt i två veckor.

– Generellt skulle jag vilja säga att dricksvattenförsörjningen är säker. Men, tyvärr, de här inbrotten visar att det ändå finns arbete kvar att göra för att ytterligare höja säkerheten, säger statsinspektör Christer Johansson på Livsmedelsverket.

I Bollebygd fanns sedan tidigare ett beslut om extra pengar för att stärka säkerheten på olika dricksvattenanläggningar.

I samband med upptäckten av en olåst vattenreservoar tidigare i december gjordes akutinsatser och arbetet påskyndades.

– Pengarna hade vi fått innan incidenten, så vi hade gjort det här oavsett. Det var ett gammalt låssystem, och nycklar kan vara på villovägar, säger Ulf Krüger, chef för teknik- och serviceförvaltningen i Bollebygds kommun.

Olika krav

Livsmedelsverket har till uppgift att leda och samordna arbetet med att säkra vattenförsörjningen i Sverige.

Detta görs till exempel genom dricksvattenföreskrifterna från 1989 men också via de nationella säkerhetsföreskrifterna som kom 2008 och som också kallas Lås och bom-föreskrifterna.

– Dricksvattenproducenten ska förebygga, upptäcka och avhjälpa sabotage och annan skadegörelse, säger Christer Johansson.

Många omfattas inte

Föreskrifterna riktar sig mot anläggningar som försörjer minst 2 000 anslutna.

Men i Sverige finns enligt Livsmedelsverket omkring 1 100 kommunala dricksvattenanläggningar som inte kommer upp i 2 000 anslutna personer och därmed inte omfattas av de extra kraven.

Reservoaren i Bollebygd är ett exempel.

– Då gäller de generella kraven som ges i dricksvattenföreskrifterna: förebyggande arbete och kvalitetskrav. I det förebyggande arbetet så ingår ju till viss del att se till att ingen obehörig kan påverka vattnet, säger Christer Johansson på Livsmedelsverket.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingKommunerna införde restriktioner kring dricksvattnet i samband med misstänkta sabotagebrott i Bollebygd och Tranemo. Arkivbild. Foto: Janerik Henriksson/TT
Kommunerna införde restriktioner kring dricksvattnet i samband med misstänkta sabotagebrott i Bollebygd och Tranemo. Arkivbild. Foto: Janerik Henriksson/TT
Inrikes

Tusen vattenreservoarer med sämre sabotageskydd

Ellen Ahinko Andersson/TT

Omkring 1 100 svenska dricksvattenanläggningar har ett sämre skydd mot sabotage och intrång. En av dem är reservoaren i Bollebygd som tillsammans med anläggningar i Bollnäs och Tranemo nyligen utsatts för misstänkt sabotage.

I alla tre anläggningar misstänks obehöriga ha tagit sig in. I Bollebygd har uppmaningen att inte dricka vatten direkt ur kranen nu gällt i två veckor.

– Generellt skulle jag vilja säga att dricksvattenförsörjningen är säker. Men, tyvärr, de här inbrotten visar att det ändå finns arbete kvar att göra för att ytterligare höja säkerheten, säger statsinspektör Christer Johansson på Livsmedelsverket.

I Bollebygd fanns sedan tidigare ett beslut om extra pengar för att stärka säkerheten på olika dricksvattenanläggningar.

I samband med upptäckten av en olåst vattenreservoar tidigare i december gjordes akutinsatser och arbetet påskyndades.

– Pengarna hade vi fått innan incidenten, så vi hade gjort det här oavsett. Det var ett gammalt låssystem, och nycklar kan vara på villovägar, säger Ulf Krüger, chef för teknik- och serviceförvaltningen i Bollebygds kommun.

Olika krav

Livsmedelsverket har till uppgift att leda och samordna arbetet med att säkra vattenförsörjningen i Sverige.

Detta görs till exempel genom dricksvattenföreskrifterna från 1989 men också via de nationella säkerhetsföreskrifterna som kom 2008 och som också kallas Lås och bom-föreskrifterna.

– Dricksvattenproducenten ska förebygga, upptäcka och avhjälpa sabotage och annan skadegörelse, säger Christer Johansson.

Många omfattas inte

Föreskrifterna riktar sig mot anläggningar som försörjer minst 2 000 anslutna.

Men i Sverige finns enligt Livsmedelsverket omkring 1 100 kommunala dricksvattenanläggningar som inte kommer upp i 2 000 anslutna personer och därmed inte omfattas av de extra kraven.

Reservoaren i Bollebygd är ett exempel.

– Då gäller de generella kraven som ges i dricksvattenföreskrifterna: förebyggande arbete och kvalitetskrav. I det förebyggande arbetet så ingår ju till viss del att se till att ingen obehörig kan påverka vattnet, säger Christer Johansson på Livsmedelsverket.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025