Asylsökande ska bo på asylcenter och de ska begränsas till att vistas inom det län där deras boende ligger, föreslår en statlig utredning. Närvaron ska kontrolleras – annars kan de bli av med dagersättningen eller få asylansökan avskriven.

Regeringen presenterade för två veckor sedan förslag om att asylsökande som huvudregel måste bo på statliga asylboenden för att få ekonomiskt stöd.

Nu föreslår en statlig utredning ytterligare åtgärder. Det ska bli obligatoriskt att bo i asylcenter under hela asylprocessen.

– Vi har utgått från att det ska vara kollektiva boenden. I dag är det i stor grad lägenheter, säger utredaren Ingela Fridström.

Även de som fått avslag ska bo kvar på sitt asylboende, och få ersättning, tills de lämnat landet.

Kontroll av närvaro

Närvaron ska kontrolleras för samtliga asylsökande på boendena.

– Det är en digital avläsning av mottagandekortet i kombination med stickprovskontroller, säger Ingela Fridström.

I vissa situationer kan personer omfattas av en anmälningsplikt. Det geografiska område en asylsökande får vistas i ska begränsas till ett län och tillstånd krävs för exempelvis skolresor, specialiserad sjukvård eller för att hälsa på släkt utanför länet.

– Man får i huvudregel bara vistas i det län där asylboendet är registrerat i. Det är ett förhållandevis stort område, man ska kunna nyttja kontakter, samhällsservice och fritidsförmåner, säger Fridström.

Liknande bestämmelser finns i Tyskland, Frankrike och Österrike. Lämnar man länet eller inte bor på sitt asylboende kan man bli av med ersättningen eller få sin asylansökan avskriven.

– Jag vill betona att nu kan det låta som att asylsökande bara ska få skyldigheter, och inga förmåner och rättigheter, men så är det inte, fortsätter hon.

"Lättare om man får nej"

Utredningen anser inte att asylsökande ska betala vårdavgifter och föreslår en indexering av dagersättningen.

– Vi ska titta på det. Samtidigt är det en princip att man, om man har pengar och kommer till ett land, betalar för de utgifter som skapas, säger migrationsminister Johan Forssell (M).

Förslaget ska nu ut på remiss och Forssells förhoppning är att det är på plats 2025 eller 2026.

Enligt Forssell och utredaren kommer förslaget leda till att asylprocessen kortas och att det blir lättare att hålla kontakten med personerna i form av till exempel stöd och samhällsintroduktion.

– Och det blir lättare att få tag på personer om man får ett nej på sin asylansökan, säger Forssell.