Biometriska underlag, som fingeravtryck och dna-prov, ska i större utsträckning samlas in från brottsmisstänkta. Polisen ska också få använda släktforskningsdatabaser för att lösa vissa grova brott, enligt regeringen.

I en ny proposition föreslår regeringen att tröskeln sänks för när polisen får ta upp biometrisk data från personer som är misstänkta för brott.

I dag krävs att straffet för brottet väntas bli fängelse. Lagförslaget innebär att det ska räcka med att fängelse finns i straffskalan.

Advokatsamfundet har varnat för att det till exempel kan innebära att polisen får ta salivprov på en misstänkt som bara väntas få böter.

– Att brottsbekämpningen har tillgång till effektiva verktyg är en förutsättning för att kunna trycka tillbaka den organiserade brottsligheten, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) på en pressträff.

Släktforskning

Dessutom ska polisen, vid viss allvarlig brottslighet, få jämföra ansiktsbilder och fingeravtryck av misstänkta gärningsmän mot Migrationsverkets register över utlänningar. Det ska ge polisen ett betydligt större underlag att göra jämförelser i för att identifiera en misstänkt, än bara polisens egna register.

Regeringen vill också ge polisen rätt att använda sig av dna-baserad släktforskning vid mord och grova våldtäktsbrott.

Metoden provades i ett pilotprojekt för några år sedan för att lösa ett uppmärksammat dubbelmord i Linköping. Men Integritetsskyddsmyndigheten ansåg att förfarandet stred mot lagen och efter pilotprojektet blev det stopp.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli nästa sommar.

"Avgörande verktyg"

Ytterligare ett lagförslag rör hemlig dataavläsning (HDA). Det hemliga tvångsmedlet infördes 2020 men gjordes tidsbegränsat i fem år eftersom metoden innebär en så pass stor integritetskränkning.

Nu vill regeringen att lagen görs permanent, och även utvidgas något.

Polisen ska få använda HDA i fler fall i syfte att utreda vem som skäligen kan misstänkas för ett brott. Konkret genom att till exempel slå på en mobiltelefons eller dators kamera för att helt enkelt kunna se vem som begår brott från enheten.

Detta lagförslag, i form av en lagrådsremiss, går nu till Lagrådet för granskning. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 april nästa år.