loadingMagnus Green innehar inte bara en stark fascination inför och kan mycket om runor, han är också väl bevandrad i flera andra språk och deras historia. Foto: Märta Nilsson
Magnus Green innehar inte bara en stark fascination inför och kan mycket om runor, han är också väl bevandrad i flera andra språk och deras historia. Foto: Märta Nilsson
Litteratur

Förälskad i futharken – Uppsalabo imponerar

Anton Nilsson

För Magnus Green är runor inte bara ett skriftspråk. De är en väg till att förstå storheten i det skrivna ordet. Det är kanske inte så underligt att han, trots att han först kände missmod, nu givit ut en bok helt skriven i runskrift.

Sedan Johannes Bureus ”Runa ABC-bok” gavs ut 1611 har det ekat tomt på hyllorna vad gäller böcker skrivna med runskrift. Tills nu. Magnus Green är nu aktuell med boken ”Drömvist” som ges ut på Lava förlag. En bok som innehåller mycket nytänkande, helt skriven med runor.

Magnus Green är fornspråksstudent vid Uppsala universitet och har vid tiden för vårt samtal just lämnat in en masteruppsats med fokus på att tolka vem som ristat olika runstenar. Han skriver runskrift flytande och har i sina personliga anteckningar näst intill helt bytt språk från bokstäver till runor.

Runor

Är en typ av skrivtecken som skapades för ungefär 2000 år sedan. De äldsta bevarade runinskrifterna är från 100-talet efter Kristus och de äldsta runinskrifterna som hittats i Sverige är från 200-talet.

En teori om runornas tillkomst är att de skapades av köpmän från Norden som reste till romarriket. De inspirerades där av latinska bokstäver.

Runraden kallas för futhark efter de sex första runorna. De har ändrats flera gånger under årtusendena. Förenklat pratar man om tre olika runrader: den äldsta urnordiska runraden, den vikingatida runraden som användes under vikingatiden, samt den medeltida runraden.

Futharken, alltså runraden, brukar delas upp i en äldre och en yngre version, där den äldre har 24 tecken och den yngre 16. De flesta runstenar i Sverige är ristade med den yngre runraden.

I Dalarna ristade man runor ända in på 1800-talet. Man använde en runrad som kallas för dalrunor. Runtecknen hade en lite annorlunda form än dem som användes under medeltiden. Man började också tidigt blanda runorna med det latinska alfabetet.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingMagnus Green innehar inte bara en stark fascination inför och kan mycket om runor, han är också väl bevandrad i flera andra språk och deras historia. Foto: Märta Nilsson
Magnus Green innehar inte bara en stark fascination inför och kan mycket om runor, han är också väl bevandrad i flera andra språk och deras historia. Foto: Märta Nilsson
Litteratur

Förälskad i futharken – Uppsalabo imponerar

Anton Nilsson

För Magnus Green är runor inte bara ett skriftspråk. De är en väg till att förstå storheten i det skrivna ordet. Det är kanske inte så underligt att han, trots att han först kände missmod, nu givit ut en bok helt skriven i runskrift.

Sedan Johannes Bureus ”Runa ABC-bok” gavs ut 1611 har det ekat tomt på hyllorna vad gäller böcker skrivna med runskrift. Tills nu. Magnus Green är nu aktuell med boken ”Drömvist” som ges ut på Lava förlag. En bok som innehåller mycket nytänkande, helt skriven med runor.

Magnus Green är fornspråksstudent vid Uppsala universitet och har vid tiden för vårt samtal just lämnat in en masteruppsats med fokus på att tolka vem som ristat olika runstenar. Han skriver runskrift flytande och har i sina personliga anteckningar näst intill helt bytt språk från bokstäver till runor.

Runor

Är en typ av skrivtecken som skapades för ungefär 2000 år sedan. De äldsta bevarade runinskrifterna är från 100-talet efter Kristus och de äldsta runinskrifterna som hittats i Sverige är från 200-talet.

En teori om runornas tillkomst är att de skapades av köpmän från Norden som reste till romarriket. De inspirerades där av latinska bokstäver.

Runraden kallas för futhark efter de sex första runorna. De har ändrats flera gånger under årtusendena. Förenklat pratar man om tre olika runrader: den äldsta urnordiska runraden, den vikingatida runraden som användes under vikingatiden, samt den medeltida runraden.

Futharken, alltså runraden, brukar delas upp i en äldre och en yngre version, där den äldre har 24 tecken och den yngre 16. De flesta runstenar i Sverige är ristade med den yngre runraden.

I Dalarna ristade man runor ända in på 1800-talet. Man använde en runrad som kallas för dalrunor. Runtecknen hade en lite annorlunda form än dem som användes under medeltiden. Man började också tidigt blanda runorna med det latinska alfabetet.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024