Den 16 april ska folkomröstningen hållas om lagen som kraftigt ska öka presidentämbetets makt i Turkiet.

De kritiska befarar enmansvälde medan anhängarna talar om stabilitet och säkerhet.

Den turkiska valkommissionen har nu satt datumet. Den nuvarande presidenten, Recep Tayyip Erdogan, och hans styrande AK-parti har drivit fram förändringen och han godtog lagförslaget i fredags.

Den nya konstitutionen kommer att skapa en exekutiv presidentmakt i Turkiet för första gången i modern tid, medan parlamentarismen tynar bort.

Efter 14 år som antingen premiärminister eller president är Erdogan tveklöst landets starkaste politiker. Regeringen argumenterar för att den konstitutionella reformen behövs för att skapa säkerhet och stabilitet i en orolig tid och ge ett mer effektivt ledarskap.

Kritikerna argumenterar att Erdogan blivit mer och mer auktoritär och fruktar ett enmansstyre.

– Det här kommer definitivt inte bli en rättvis folkomröstning. Vi vet att medierna som stödjer Erdogan kommer att ha en rapporteringsstrategi som helt ignorerar oppositionen, säger Kemal Kilicdaroglu, ledare för oppositionspartiet CHP.

Erdogan använder redan striderna mot den terrorstämplade PKK-gerillan som bränsle i valkampanjen.

– Vilka säger nej? PKK säger nej, säger han.

(TT-AFP)

Fakta: Den nya konstitutionen

Enligt den föreslagna nya turkiska konstitutionen avskaffas premiärministerämbetet. Presidenten får bland annat makten att utse och avsätta ministrar och höga statliga tjänstemän. Presidenten får också rätt att utfärda dekret och utlysa undantagstillstånd. En annan följd är att en president kan sitta vid makten i 15 år vilket gör att Erdogan, som tillträdde 2014, kan bli kvar ända till 2029. Källa Reuters, AFP