Vi är omgivna av elektromagnetiska vågor och andra former av energi som vi inte kan uppfatta. Till exempel vet vi att WiFi finns i vår omgivning eftersom vi ser att våra apparater kopplas upp mot det, inte för att vi kan känna det fysiskt.
Utan att inse det skulle vi kunna känna en typ av energi som kommer från människors tankar och känslor, säger psykiatrikern Bernard Beitman. Våra kroppar kan ha receptorer som fångar upp den här energin, menar han. Han har tittat på studier av hjärnan och av energi som avges från levande varelser med avsikten att finna svar kring de fysiska egenskaperna för ”vibbar”.
Beitman är lektor på University of Virginia och gick sin psykiatriutbildning på Stanford. Han har ibland känt att han kan uppfatta hur patienterna tänker, med en precision som ligger bortom vad hans medvetna observationer skulle kunna säga honom och han har funderat vidare över dessa vibrationers egenskaper.
Detta är en upplevelse som många kan relatera till. Har du någonsin känt en vibb från någon du just träffat och som inte tycks överensstämma med det intryck du borde fått baserat på personens utseende, uppträdande och handlingar?
Handlar det om någonting i personens beteende eller gester som bara är märkbart på en omedveten nivå? Eller kan personen avge energi som man kan känna, ungefär som när ens näsa känner en doft i luften? Kan man lukta sig fram till en persons personlighet?
Skäggtärna, en flyttfågel. Foto: Marek Szczepanek/CC BY-SA 3.0
Observationer i naturen stödjer teorin
Encelliga organismer ”reagerar på kemikalier, ljus och elektromagnetisk strålning för att upprätthålla optimalt tillstånd”, skriver Beitman till Epoch Times. ”Vår hud kan innehålla sensorer för subtila former av energi och information”, tillägger han.
Växter och djur tros avge och förnimma energi på ett som vi inte kan.
Hajar har sensorer i huden som känner av små elektromagnetiska förändringar i vattnet. Fåglar kan känna jordens elektromagnetiska fält för att göra det lättare för dem att navigera. Även luktsinnet är till nytta för fåglar när de letar mat och för flyttfåglar som kan uppfatta en svag doft från sina hem.
En studie av emissioner av biofotoner eller ”auror” har visat att växter tycks avge och ta emot energi från varandra och att det är möjligt att de kommunicerar via den här avgivna energin.
Aura – en slags energi?
Gary Schwartz och Katherine Creath publicerade 2006 en studie med titeln “Imaging ‘Auras’ Around and Between Plants: A New Application of Biophoton Imaging” i tidskriften Journal of Alternative & Complementary Medicine. Frågan om auror har varit kontroversiell, speciellt då auror sägs vara fysiska bevis för människans själ.
Schwartz har undervisat i psykiatri och psykologi på Yale, och blev senare professor vid University of Arizona. Creath är professor i optikvetenskap på University of Arizona.
Schwartz och Creath skriver: ”När vi studerade de tusentals bilder vi tagit de senaste två åren började vi observera att det också fanns mönster i ’bullret’ kring växtens delar. Det verkade som om biofotonmönstren inte bara sträckte sig utanför växterna utan också att mönstren stärktes mellan växterna när de befann sig nära varandra. Skulle dessa mönster kunna representera ’auror’ som omgav växterna, och var det så att växterna uttryckte någon form av kommunikation eller resonans?”
Kirlianbild av en växts aura från bildsamlingen ”Vita occulta plantarum” (”Växternas hemliga liv”) av Mark D. Roberts. Foto: Mark D. Roberts/CC BY-SA 3.0
De svarade sedan jakande: ”Komplexiteten i [biofoton-]mönster som man tagit bilder på mellan växtdelarna tyder på att det finns en potentiell ’resonans’ eller ’kommunikation’ mellan växterna, något som förutspås av den moderna biofotonteorin.”
Beitman vill se ytterligare forsking kring möjligheten att människor på samma sätt kan kommunicera via energi. Han vet att det kan finnas viss tveksamhet i vetenskapskretsen till att göra sådana studier: ”I vår värld idag måste det vara mätbart innan det blir ’verkligt’ eller accepterat.” Och det kan vara svårt att mäta den här energin.
Med avsiktens hjälp
Vid observationer av sina patienter har han insett att deras attityd till den medicinering han ordinerar tycks påverka hur receptorerna i hjärnan tar emot molekylerna i medicinen.
”Hur var och en av oss tänker kring medicineringen tycks påverka hur receptorerna fungerar”, skriver han. ”Kanske kan våra intentioner och förväntningar också skapa nya receptorer och förändra sensitiviteten hos de befintliga.”
Hjälp oss att driva tidningen vidare!
En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld.
Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd!
